1. Inledning
1.1 Bakgrund och syfte
För många företagare som driver verksamheten genom ett aktiebolag utgör aktierna i bolaget den största förmögenhetstillgången. När ett äktenskap upplöses genom skilsmässa eller dödsfall blir den centrala frågan om aktierna är giftorättsgods och därmed ska delas mellan makarna vid bodelning, eller om de utgör enskild egendom och kan behållas av den make som äger dem. Utfallet kan vara skillnaden mellan att verksamheten kan drivas vidare och att den måste säljas eller belånas för att finansiera en bodelningslikvid till den andre maken.
Vid sidan av äktenskapsbalkens regler verkar bolagsrättsliga skyddsmekanismer – framför allt hembuds-, förköps- och samtyckesförbehåll i bolagsordningen (4 kap. 8, 18 och 27 §§ aktiebolagslagen, ABL) samt aktieägaravtal mellan delägarna. Dessa instrument fyller olika funktioner och måste samverka för att aktiebolaget ska vara tillräckligt skyddat mot ofrivilliga ägarförändringar.
Syftet med denna artikel är att gör en översiktlig och praktiskt användbar genomgång av hur ett äktenskapsförord bör utformas för att skydda aktiebolaget, samt vilka kompletterande åtgärder som bör vidtas i bolagsordning, aktieägaravtal och försäkringssammanhang.
1.2 Disposition
Framställningen inleds med en redogörelse för makars egendomsförhållanden och äktenskapsförordets rättsliga grund (avsnitt 2–3). Därefter behandlas värdering av aktierna samt lottläggning och finansiering av bodelningslikvid om aktierna ändå skulle ingå i bodelningen (avsnitt 4) och risken för jämkning enligt 12 kap. 3 § äktenskapsbalken (avsnitt 5). I avsnitt 6 beskrivs de bolagsrättsliga skyddsmekanismerna som komplement till äktenskapsförordet. Avsnitt 7 ger praktiska råd om utformning, varefter en sammanfattning lämnas i avsnitt 8.
2. Makars egendomsförhållanden – grundprinciperna
2.1 Giftorättsgods som huvudregel
Utgångspunkten enligt 7 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB) är att en makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Att en tillgång är giftorättsgods innebär att den ingår i en framtida bodelning och att värdet då delas lika mellan makarna efter avdrag för skulder (11 kap. 3 § ÄktB). Giftorätten utgör med andra ord en latent rätt till hälften av nettoförmögenheten som realiseras först vid bodelning.
Reglerna gäller oavsett om aktierna i det aktuella aktiebolaget formellt ägs av den ena maken ensam. Det är inte ägandet under äktenskapet som styr fördelningen, utan klassificeringen vid bodelningstillfället. Här ligger den centrala risken för företagaren: utan särskild reglering kommer marknadsvärdet av bolaget – inklusive eventuell upparbetad goodwill – att ingå i giftorättsgodset och därmed påverka bodelningslikviden.
2.2 Enskild egendom och dess källor
Enskild egendom uppstår enligt 7 kap. 2 § ÄktB (i lydelse enligt SFS 2022:1749) genom någon av sex i bestämmelsen uttryckligen angivna grunder: (1) äktenskapsförord, (2) gåva med villkor att egendomen ska vara mottagarens enskilda, (3) testamente med motsvarande villkor, (4) arv enligt arvlåtarens testamentariska villkor, (5) förmånstagarförordnande vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, individuellt pensionssparande enligt lagen (1993:931) eller PEPP-produkt enligt EU-förordningen 2019/1238, när försäkringen eller sparandet har tecknats av någon annan än den andra maken och med villkor om att egendomen ska vara mottagarens enskilda, samt (6) surrogat – det vill säga vad som har trätt i stället för egendom som avses i punkterna 1–5, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egendomen är enskild. Avkastning av enskild egendom är enligt andra stycket giftorättsgods, om inte annat har föreskrivits genom samma rättshandling.
Egendomen är alltså inte enskild "av sig själv" – det krävs en aktiv åtgärd från makarna eller en utomstående givare, testator eller försäkringstagare.
För en företagare som förvärvat aktierna under äktenskapet utan villkor från utomstående är äktenskapsförordet i praktiken den enda framkomliga vägen. Den som däremot har övertagit familjebolaget genom gåvobrev eller testamente bör säkerställa att handlingen innehåller ett tydligt villkor om att aktierna ska vara enskild egendom hos mottagaren, inbegripet surrogat och avkastning.
2.3 Vad sker vid bodelning?
Vid bodelning räknas först varje makes giftorättsgods med avdrag för skulder samman till en bodelningsbehållning (11 kap. 1–2 §§ ÄktB). Behållningen delas lika, varefter den make vars giftorättsgods överstiger dennes andel har rätt att i stället betala mellanskillnaden i pengar (11 kap. 9 § ÄktB). Bodelningslikviden kan därmed lösas antingen genom att tillgångar lämnas över eller genom kontant utbetalning.
Räkneexempel: bolaget som giftorättsgods
Anna och Bo skiljer sig efter tolv års äktenskap. Annas tillgångar består av aktierna i det egna bolaget, värderade till 8 000 000 kr, samt en bostadsandel om 1 000 000 kr. Bos tillgångar är en bil värd 200 000 kr och sparmedel om 300 000 kr. Inga skulder finns. Bolaget är giftorättsgods eftersom inget äktenskapsförord skrivits.
Annas behållning: 9 000 000 kr. Bos behållning: 500 000 kr. Den sammanlagda behållningen om 9 500 000 kr delas lika, det vill säga 4 750 000 kr vardera. Anna ska därmed utge 4 250 000 kr i bodelningslikvid till Bo.
För att kunna betala likviden kan Anna behöva sälja eller belåna aktier, vilket kan utlösa beskattning och äventyra ägarkontrollen i bolaget.
3. Äktenskapsförord som skydd för aktiebolaget
3.1 Formkraven
Ett äktenskapsförord är ett formbundet avtal och regleras i 7 kap. 3 § ÄktB. För giltighet krävs att förordet upprättas skriftligen, dateras, undertecknas av båda makarna eller blivande makarna samt ges in till Skatteverket för registrering. Något krav på vittnen finns inte. Ett äktenskapsförord gäller som huvudregel från och med den dag det ges in till Skatteverket; för blivande makar finns en särskild regel om att förordet ändå gäller från äktenskapets ingående om det ges in inom en månad från vigseln.
Äktenskapsförordet kan upprättas såväl före som under äktenskapet. Tidpunkten för ingivningen är dock avgörande: ett förord som ges in först efter den kritiska tidpunkten – normalt den dag talan om äktenskapsskillnad väcks (9 kap. 2 § ÄktB) – påverkar inte vilken egendom som ska ingå i den efterföljande bodelningen.
Varning: tidpunkten för ingivning
Ett äktenskapsförord som upprättas och undertecknas i god tid kan ändå sakna verkan i den efterföljande bodelningen om det ges in till Skatteverket först efter att stämningsansökan om äktenskapsskillnad kommit in till tingsrätten. Den kritiska brytpunkten är den dag då talan väcks – inte den dag domen vinner laga kraft.
Konsekvensen är att aktierna bodelas som giftorättsgods, även om makarna varit eniga om motsatsen. Skicka därför in äktenskapsförordet till Skatteverket omedelbart efter undertecknande.
3.2 Vad kan göras till enskild egendom?
Makarna kan i äktenskapsförordet bestämma att viss eller all egendom som tillhör eller tillfaller en av dem ska vara dennes enskilda (7 kap. 3 § första stycket ÄktB). Förordet kan vara generellt – exempelvis "all egendom som tillhör eller framdeles tillfaller envar av makarna är dennes enskilda egendom" – eller specifikt avgränsat till särskilt utpekade tillgångar, såsom aktierna i ett namngivet bolag.
För företagaren rekommenderas i regel en specifik utformning där aktierna i ett identifierat bolag (organisationsnummer angivet) görs till enskild egendom. Skälen är dels att övriga tillgångar då kan fortsätta att utgöra giftorättsgods – vilket är fördelaktigt för den make som har lägre förmögenhet – dels att det blir tydligare i en framtida bodelning vad förordet faktiskt omfattar.
3.3 Surrogatregeln – när aktierna byter skepnad
En grundläggande regel är att surrogat – det som har trätt i stället för enskild egendom – som huvudregel också är enskild egendom enligt 7 kap. 2 § första stycket 6 ÄktB. Detta är centralt för företagare eftersom aktier ofta byter skepnad genom tiden: ett aktiebolag fusioneras med ett annat, aktier säljs och ersätts med likvid, holdingstruktur införs eller utdelning återinvesteras i nya bolag.
Vid en sådan förändring följer enskildhetsegenskapen automatiskt med, förutsatt att inget annat har föreskrivits i äktenskapsförordet. Trots detta rekommenderas att förordet uttryckligen anger att "aktierna, vad som träder i deras ställe samt all avkastning av aktierna och av sådan surrogategendom ska vara aktieägarens enskilda egendom". Tydligheten förebygger tvister om sambandet mellan den ursprungliga och den nya tillgången – och samtidigt regleras avkastningen i samma klausul (se vidare avsnitt 3.4).
En särskild risk vid surrogat är sammanblandning. NJA 1992 s. 773 visar att en insättning av enskilda medel på ett gemensamt konto inte i sig utsläcker egendomens enskilda karaktär, men att medlen måste kunna särskiljas genom bokföring eller på annat sätt – och att karaktären kan gå förlorad om kontot även används för familjens löpande in- och utbetalningar. I NJA 2022 s. 1003 tydliggörs dessutom att den make som påstår att viss egendom är enskild har bevisbördan för detta. Praktiskt innebär detta att medel från den enskilda egendomen bör hållas på separata konton och att bokföringen kring holding- och förvaltningsstrukturer bör vara entydig.
Exempel: aktier som byter skepnad
Carl gör i äktenskapsförord aktierna i sitt fåmansbolag X AB till enskild egendom. Tio år senare avyttras X AB för 15 000 000 kr. Carl placerar köpeskillingen dels i ett nybildat holdingbolag Y AB, dels i ett aktieportföljkonto.
Båda placeringarna utgör surrogat för den ursprungligen enskilda egendomen och är därför också enskild egendom enligt 7 kap. 2 § första stycket 6 ÄktB. Detta förutsätter dock att det finns en klar och dokumenterad koppling mellan försäljningslikviden från X AB och de nya tillgångarna. Om Carl däremot under tiden överför likvida medel från ett gemensamt sparkonto in i holdingbolaget kan det uppstå sammanblandning som försvårar identifieringen – något som bör motverkas genom konsekvent separat hantering och dokumentation.
3.4 Avkastningen av aktierna
En vanlig missuppfattning är att avkastningen av enskild egendom automatiskt blir enskild. Huvudregeln är den motsatta: enligt 7 kap. 2 § andra stycket ÄktB är avkastning av enskild egendom giftorättsgods om inte annat har föreskrivits. För en företagare betyder det att utdelningar från ett bolag som gjorts till enskild egendom blir giftorättsgods, om inte äktenskapsförordet (eller gåvobrevet/testamentet som gjort egendomen enskild) uttryckligen säger något annat.
Sker betydande utdelning under äktenskapet – exempelvis i ett konsultbolag där överskott regelbundet delas ut – kan utdelningen ackumuleras till stora belopp som vid bodelningen ingår i giftorättsgodset. Den som vill undvika detta bör i förordet inkludera en bestämmelse om att "avkastning av den enskilda egendomen, inbegripet utdelning, ränta och annan avkastning, ska vara enskild egendom".
4. Värdering, lottläggning och finansiering om aktierna ändå ingår
4.1 Substansvärde eller avkastningsvärde?
Saknas äktenskapsförord ingår aktierna i bodelningen och måste värderas. För onoterade bolag finns ingen marknadsnotering att utgå från, och frågan om värderingsmetod kan därför bli avgörande. Den vanliga utgångspunkten är ett marknadsvärde, beräknat med någon av etablerade metoder såsom substansvärde, avkastningsvärde eller en kombination därav. Vid värderingen ska hänsyn tas till bolagets samtliga relevanta omständigheter – likviditet, beroende av ägaren och framtida intjäningsförmåga – och två skilda former av latent skatt måste hållas isär: dels latent bolagsskatt i bolaget självt, exempelvis på obeskattade reserver, dels latent kapitalvinstskatt på aktieägarens privata innehav vid en framtida avyttring.
I doktrin och praxis framhålls att värderingen bör spegla vad en oberoende köpare faktiskt skulle betala, vilket kan motivera avdrag för minoritetsrabatter och bristande omsättningsbarhet i fåmansbolag. Latent kapitalvinstskatt på aktierna är ofta en relevant värderingsfaktor och kan beaktas vid bodelningen när skatten framstår som en faktisk belastning vid realisation eller där marknadsvärdet påverkas av aktieägarens skattemässiga position. Hur stort avdrag som är motiverat beror på omständigheterna i det enskilda fallet och vald värderingsmetod.
4.2 Aktierna på lott och likvidens finansiering
Även om aktierna är giftorättsgods ska de normalt tilldelas den make som äger dem. Vid lottläggningen har varje make i första hand rätt att få sin egen egendom på sin lott (11 kap. 7 § ÄktB), och om den ägande makens giftorättsgods värdemässigt överstiger dennes andel har maken rätt att i stället betala mellanskillnaden i pengar (11 kap. 9 § ÄktB). Problemet vid ett obeskyddat aktieinnehav i bolaget är därför sällan att aktierna ska skiftas över till den andra maken – det är finansieringen av bodelningslikviden som blir den verkliga utmaningen, eftersom betydande belopp kan behöva tas fram genom belåning eller utdelning från bolaget.
Översikt: när äktenskapsförord saknas
Steg 1: Aktierna är giftorättsgods och ingår i bodelningen.
Steg 2: Aktierna värderas, ofta med avdrag för relevant latent skatt.
Steg 3: Bodelningslikvid beräknas mellan makarna.
Steg 4: Den ägande maken får aktierna på sin lott (11 kap. 7 § ÄktB) och betalar mellanskillnaden i pengar (11 kap. 9 § ÄktB) – ofta finansierad genom belåning eller utdelning, vilket i sin tur utlöser beskattning.
5. Jämkning av äktenskapsförord och skevdelning
5.1 Jämkning enligt 12 kap. 3 § ÄktB
Ett korrekt upprättat äktenskapsförord kan jämkas vid bodelning om det skulle vara oskäligt med hänsyn till förordets innehåll, omständigheterna vid dess tillkomst, senare inträffade förhållanden och övriga omständigheter (12 kap. 3 § ÄktB). Bestämmelsen är en säkerhetsventil och tillämpas restriktivt – utgångspunkten är att äktenskapsförord ska respekteras.
I NJA 1993 s. 583 prövades jämkning av ett äktenskapsförord enligt 12 kap. 3 § ÄktB. HD:s majoritet vägrade jämkning. Avgörandet ger framför allt stöd för att bestämmelsen är just en restriktiv säkerhetsventil och att äktenskapsförord normalt ska gälla i enlighet med sin lydelse. Vid jämkning kan rätten besluta att förordet bara delvis ska tillämpas, så att viss del av den enskilda egendomen behandlas som giftorättsgods.
5.2 Skevdelning enligt 12 kap. 1 § ÄktB
Vid sidan av 12 kap. 3 § ÄktB finns en separat jämkningsregel i 12 kap. 1 § ÄktB. Den avser inte äktenskapsförordet utan giftorättsgodset som sådant och ger den make vars giftorättsgods värdemässigt överstiger den andres möjlighet att få behålla en större andel än hälften om en likadelning skulle vara oskälig, särskilt med hänsyn till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Bestämmelsen aktualiseras typiskt vid kortvariga äktenskap. Vid bodelning med anledning av ena makens död gäller skevdelningsregeln enligt tredje stycket dock bara till förmån för den efterlevande maken; den avlidnes dödsbo kan alltså inte åberopa 12 kap. 1 § ÄktB.
För företagare är dessa två regler relevanta på olika sätt. Vid kort äktenskap där aktierna är giftorättsgods är 12 kap. 1 § ÄktB det centrala verktyget för att begränsa fördelningen av aktiebolagets värde. Vid längre äktenskap där aktierna gjorts till enskild egendom genom äktenskapsförord är det istället 12 kap. 3 § ÄktB som potentiellt kan aktualiseras om förordet i kombination med ekonomiska förhållanden skulle ge ett uppenbart obalanserat resultat – exempelvis om hela förmögenheten är enskild egendom och den andra maken står helt utan tillgångar efter en lång gemensam livsföring.
Alternativ: partiell enskildhet som riskminimering
För att minska risken för jämkning kan äktenskapsförordet utformas så att endast en del av aktierna är enskild egendom, medan en andel motsvarande exempelvis 20–30 procent förblir giftorättsgods. Den andra maken får då del av framtida värdeökning samtidigt som huvuddelen av ägandet skyddas. Denna konstruktion tenderar att uppfattas som mer balanserad och därmed mer motståndskraftig mot oskälighetsinvändningar.
Alternativet kan kombineras med en livförsäkring där make är förmånstagare, så att försörjningsbehovet är säkrat även vid dödsfall.
6. Kompletterande skydd vid sidan av äktenskapsförordet
6.1 Hembudsförbehåll i bolagsordningen
Ett äktenskapsförord skyddar mot att aktierna ingår i bodelningen, men reglerar inte vad som sker om aktierna trots allt skulle övergå till en utomstående – exempelvis genom dödsfall, gåva eller en bodelning som mot förmodan utfaller annorlunda. För att hindra att kontrollen över bolaget förskjuts behövs bolagsrättsliga skyddsmekanismer i bolagsordningen.
Ett hembudsförbehåll enligt 4 kap. 27 § ABL innebär att en aktie som övergått till ny ägare ska hembjudas till de övriga aktieägarna, som inom angiven frist kan förvärva aktien till ett bestämt eller bestämbart pris. Ett hembudsförbehåll kan utformas så att det omfattar övergång genom arv, testamente och bodelning, men det är inte automatiskt – bolagsordningens ordalydelse är avgörande. Enligt 4 kap. 28 § ABL ska förbehållet ange vilka slag av förvärv som omfattas, och 4 kap. 29 § ABL innehåller särskilda regler om hembudsförbehåll vid äganderättsövergång genom arv, testamente eller bodelning. Vid utformning av bolagsordningen för ett ägarlett bolag bör därför uttryckligen anges att förbehållet omfattar samtliga dessa övergångar. Notera att hembud, till skillnad från förköp och samtycke, utlöses först efter att övergången redan har skett.
6.2 Förköps- och samtyckesförbehåll
Förköpsförbehåll (4 kap. 18 § ABL) innebär att övriga aktieägare måste erbjudas att köpa aktien innan den överlåts till en utomstående. Samtyckesförbehåll (4 kap. 8 § ABL) kräver bolagets samtycke till överlåtelsen. Enligt lagtexten får både samtyckes- och förköpsförbehåll bara tas in i bolagsordningen för bolag som inte är avstämningsbolag, vilket dock i praktiken sällan är en begränsning för ägarledda fåmansbolag. Dessa förbehåll verkar före en aktieövergång och kan vara effektiva mot frivilliga överlåtelser, men aktualiseras inte vid en bodelning – vilket gör hembudsförbehållet till det centrala instrumentet vid skilsmässa och dödsfall.
6.3 Aktieägaravtal
Aktieägaravtalet är ett obligationsrättsligt komplement till bolagsordningen och kan bland annat reglera hur delägarna ska agera om en av dem hamnar i bodelning, går i konkurs, blir oförmögen att arbeta eller avlider. Vanliga klausuler är inlösenrätt vid skilsmässa, krav på att delägare ska upprätta äktenskapsförord, och dödsfallsklausuler där efterlevande delägare ges rätt eller skyldighet att lösa ut dödsboets andel.
Eftersom ett aktieägaravtal som utgångspunkt endast binder avtalsparterna, och inte har samma bolagsrättsliga verkan som ett förbehåll i bolagsordningen, bör avtalet samordnas med bolagsordningen. Aktieägaravtalet kan skapa avtalsrättsliga sanktioner mellan delägarna – exempelvis vitesklausuler eller inlösenrätt – men ersätter inte ett korrekt utformat förbehåll i bolagsordningen för att uppnå bolagsrättslig verkan mot ny förvärvare.
Exempel: krav på äktenskapsförord i aktieägaravtal
I ett aktieägaravtal mellan fyra delägare i konsultbolaget Z AB intas följande klausul: "Var och en av aktieägarna förbinder sig att senast tre månader efter ingående av äktenskap upprätta och registrera ett äktenskapsförord, enligt vilket aktierna i Z AB ska utgöra aktieägarens enskilda egendom. Underlåtenhet att efterkomma denna förpliktelse berättigar övriga aktieägare att förvärva den försumlige delägarens aktier till substansvärde."
Genom denna konstruktion överförs ansvaret för att skydda bolaget från en bodelning från det enskilda delägarintresset till hela ägargruppen – ett centralt skydd för fåmansbolag.
6.4 Kompanjon- och livförsäkring
Försäkringslösningar fyller en likviditetsförsörjande funktion. En kompanjonförsäkring tecknas av delägarna ömsesidigt och utfaller vid dödsfall hos en delägare, vilket gör det möjligt för övriga att lösa ut dödsboets andel utan att belasta bolaget. En vanlig livförsäkring där maken är förmånstagare kan motsvarande sätt säkerställa makens försörjning vid företagarens död, vilket minskar trycket på att aktierna används som bodelningstillgång.
Försäkringsbelopp som tillfaller en förmånstagare ingår som huvudregel inte i försäkringstagarens kvarlåtenskap (14 kap. 7 § försäkringsavtalslagen, FAL). Bestämmelsen innehåller dock även en jämkningsregel: förmånstagarförordnandet kan i vissa fall jämkas om resultatet skulle bli oskäligt mot make eller bröstarvinge. Försäkringslösningar bör därför samordnas med äktenskapsförord, testamente och övrig förmögenhetsplanering, så att den totala fördelningen mellan efterlevande make, dödsbo och övriga aktieägare ger ett balanserat resultat.
7. Praktiska överväganden vid utformning
7.1 Heltäckande eller riktat äktenskapsförord
Valet mellan ett heltäckande äktenskapsförord (all egendom enskild) och ett riktat (endast aktier i ett bolag) beror på familjens samlade förmögenhetssituation. I familjer med en stor förmögenhetsskillnad mellan makarna och där den andre maken saknar egna betydande tillgångar är ett heltäckande förord ofta olämpligt eftersom det skulle lämna ena maken utan bodelningslikvid. Ett riktat förord kombinerat med övriga giftorättsgods ger då en mer balanserad lösning.
7.2 Beredning vid förvärv eller generationsskifte
Vid förvärv av ett bolag eller vid ett generationsskifte är timing avgörande. Om aktierna förvärvas från en närstående via gåva eller testamente bör villkor om enskild egendom intas i gåvobrevet respektive testamentet direkt, så att aktierna är enskilda redan från överlåtelsetillfället. Detta minskar behovet av separat äktenskapsförord och förebygger problem om mottagaren inte själv har upprättat något förord. Surrogat- och avkastningsklausuler bör utformas med samma omsorg som i ett äktenskapsförord.
7.3 Internationella inslag
Vid internationella inslag bör frågan om tillämplig lag och erkännande analyseras särskilt. Tillämplig lag styrs inte enbart av medborgarskap, utan även av hemvist, lagval och övriga anknytningsmoment, och bedömningen följer dels lagen (2019:234) om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer, dels rådets förordning (EU) 2016/1103 om makars förmögenhetsförhållanden. EU-förordningen är central inom sitt tillämpningsområde men gäller inte i förhållande till alla stater. Det kan därför behövas ett uttryckligt lagvalsavtal – och ibland lokal rådgivning i det land där makarna har hemvist eller där egendomen finns – för att skyddet ska fungera även utomlands.
8. Sammanfattning
Ett äktenskapsförord är det centrala verktyget för att skydda aktiebolaget mot bodelning, men det är inte tillräckligt ensamt. För ett effektivt skydd krävs samspel mellan tre lager: ett tydligt formulerat äktenskapsförord som omfattar aktierna, surrogat och avkastning; en bolagsordning med åtminstone hembudsförbehåll; och, för fåmansbolag, ett aktieägaravtal som binder samtliga delägare till motsvarande åtaganden.
Praktiskt sett bör företagaren säkerställa följande: att äktenskapsförordet registreras hos Skatteverket utan dröjsmål, att förordet uttryckligen omfattar surrogat och avkastning, att bolagsordningen innehåller hembudsförbehåll, att aktieägaravtalet ålägger samtliga delägare att teckna äktenskapsförord, samt att eventuella försäkringar och förmånstagarförordnanden samordnas med övriga åtgärder.
Konstruktionen bör ses som en helhet och regelbundet ses över – särskilt vid familjehändelser, förvärv, generationsskiften och förändringar i ägarkretsen. Ett otidsenligt äktenskapsförord eller en bolagsordning som inte motsvarar dagens delägarstruktur kan i praktiken vara nästan lika besvärlig som om inget skydd alls funnits.
Slutligen bör det betonas att äktenskapsförordet endast reglerar fördelningen vid bodelning. Om den aktieägande maken avlider ingår enskilda aktier inte i bodelningen, men de ingår normalt i den avlidnes kvarlåtenskap och kan övergå genom arv eller testamente. Äktenskapsförordet hindrar alltså att aktierna delas som giftorättsgods, men reglerar inte i sig vem som ärver dem – och bör därför vid dödsfall samordnas med testamente, aktieägaravtal, bolagsordning och försäkringslösningar.
Källor
Författningar
- Äktenskapsbalken (1987:230), särskilt 7 kap. 1–3 §§, 9 kap. 2 §, 10 kap. 1 §, 11 kap. 1–9 §§ samt 12 kap. 1 och 3 §§
- Aktiebolagslagen (2005:551), särskilt 4 kap. 8, 18, 27, 28 och 29 §§
- Försäkringsavtalslagen (2005:104), särskilt 14 kap. 7 §
- Lagen (2019:234) om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer
- Rådets förordning (EU) 2016/1103 om makars förmögenhetsförhållanden
Förarbeten
- Prop. 1986/87:1 om äktenskapsbalk m.m., särskilt s. 124 ff. (om enskild egendom) och s. 184 ff. (om jämkning)
- SOU 1981:85 Äktenskapsbalk
- Prop. 2004/05:85 Ny aktiebolagslag, särskilt s. 250 ff. (om överlåtelsebegränsningar)
- Prop. 2018/19:50 Nya regler om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer
Rättsfall
- NJA 1992 s. 773 (identifiering av enskild egendom vid sammanblandning)
- NJA 1993 s. 583 (jämkning av äktenskapsförord enligt 12 kap. 3 § ÄktB; jämkning vägrades)
- NJA 1997 s. 37 (registrering av handling innehållande äktenskapsförord och lagvalsklausul)
- NJA 2022 s. 1003 (tjänstepensionsförsäkring i ägarlett bolag, sammanblandning av enskild egendom och giftorättsgods samt avkastning av enskild egendom)
Litteratur
- Teleman, Örjan, Äktenskapsförord, JUNO version 4, Norstedts Juridik, publicerad digitalt 2020
- Teleman, Örjan, Bodelning, 7 uppl., Norstedts Juridik 2022
- Tottie, Lars och Teleman, Örjan, Äktenskapsbalken – En kommentar, JUNO version 5, Norstedts Juridik, publicerad digitalt 2023
- Andersson, Sten, Johansson, Svante och Skog, Rolf, Aktiebolagslagen – En kommentar, JUNO version 18, Norstedts Juridik, publicerad digitalt 2023
- Sjöman, Erik, Hembud, förköp och samtycke – En kommentar till 4 kap. 7–36 §§ aktiebolagslagen, JUNO version 5A (5 uppl.), Norstedts Juridik 2021
- Ramberg, Christina, Aktieägaravtal i praktiken, JUNO version 1, Norstedts Juridik, publicerad digitalt 2011
