+46 (0)8-525 180 50 info@consilex.se

En vanlig fråga är om det är möjligt att skilja sig i Sverige, även om man har gift sig utomlands. Det är inte ovanligt att ett par som bor i Sverige bestämmer sig för att utväxla löften och ringar på betydligt varmare breddgrader, i form av till exempel Spanien, Frankrike eller varför inte på Bali […]

En vanlig fråga är om det är möjligt att skilja sig i Sverige, även om man har gift sig utomlands. Det är inte ovanligt att ett par som bor i Sverige bestämmer sig för att utväxla löften och ringar på betydligt varmare breddgrader, i form av till exempel Spanien, Frankrike eller varför inte på Bali eller i Thailand.

När känslorna svalnar något år senare, och man sedan länge är åter på svensk mark, uppstår ofta frågan om det är möjligt att skilja sig i Sverige eller om man måste skilja sig i det land där man gifte sig. 

Medborgarskap och hemvist är avgörande

Vilket land som man har gift sig i har inte någon betydelse för om det är möjligt att ansöka om skilsmässa i Sverige. I stället är det andra faktorer, framförallt makarnas hemvist och deras medborgarskap, som avgör om en svensk domstol är behörig att ta upp och handlägga en skilsmässoansökan.

Regelverket är komplicerat och man måste göra en särskild prövning i varje enskilt fall. Generellt gäller att om båda makarna är svenska medborgare kan de i princip alltid ansöka om skilsmässa i Sverige – oavsett i vilket land som de gifte sig. 

Är en av makarna utländsk medborgare blir det mer komplicerat. I den situationen får makens medborgarskap och i vilket land, eller vilka länder, som makarna är bosatta avgörande betydelse för om det är möjligt att ansöka om skilsmässa i Sverige. I vilket land som de gifte sig har emellertid inte någon som helst betydelse för bedömningen.  

Kontakta oss

*” anger obligatoriska fält

Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.
Ditt namn*
Citroner som symboliserar skuldtäckning vid bodelning

Skuldtäckning vid bodelning

Innan giftorättsgodset delas lika mellan makarna ska var och en av dem få behålla så mycket av sina tillgångar som behövs för att täcka sina skulder. Denna mekanism – skuldtäckning vid bodelning – är central för att förstå varför nettoresultatet i en bodelning ofta blir ett helt annat än vad bruttotillgångarna antyder. Den här genomgången reder ut hur 11 kap. 2 § äktenskapsbalken är konstruerad, vilka skulder som täcks i vilken ordning och vad som händer när skulderna överstiger tillgångarna.

Företagare som har skyddat sitt aktiebolag genom att skriva ett äktenskapsförord

Skydda aktiebolaget med äktenskapsförord – aktier, hembud och kompletterande skydd

Att skydda aktiebolaget med äktenskapsförord är en av de mest effektiva åtgärderna en företagare kan vidta för att säkerställa att verksamheten överlever en skilsmässa eller ett dödsfall. Denna genomgång beskriver hur äktenskapsförordet samspelar med bolagsordning, aktieägaravtal och försäkringslösningar – och varför enbart ett äktenskapsförord sällan ger ett heltäckande skydd. Framställningen behandlar endast aktiebolag; för enskild näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag gäller delvis andra rättsliga ramar som inte behandlas här.

Man som gör en företagsvärdering

Företagsvärdering vid bodelning – metoder, värderingstidpunkt och praxis

Företagsvärdering vid bodelning är en av de mest komplicerade frågorna i samband med äktenskapsskillnad. Värdet av ett aktiebolag eller en enskild firma kan snabbt överstiga makarnas övriga tillgångar tillsammans, och en felaktig värdering får ofta direkta konsekvenser för hur mycket den ena maken behöver lösa ut den andra med. Denna genomgång behandlar de centrala värderingsmetoderna, värderingstidpunkten, hanteringen av latent skatt och de viktigaste avgörandena från Högsta domstolen.

Mönster som symboliserar arvsavsägelse

Arvsavsägelse – formkrav och rättsverkan

En arvsavsägelse innebär att en arvinge redan under arvlåtarens livstid avsäger sig sin framtida rätt till arv. Institutet regleras i 17 kap. 2 § ärvdabalken (ÄB) och har stora praktiska konsekvenser, inte minst eftersom verkan i normalfallet sträcker sig även till den avsägandes avkomlingar. Denna artikel ger en samlad genomgång av arvsavsägelsens rekvisit, formkrav och rättsverkan, samt belyser gränsdragningen mot arvsavstående och arvsöverlåtelse.

Godkännande av testamente

Godkännande av testamente – rättsverkan och formkrav

Ett godkännande av testamente är en av de viktigaste rättshandlingar en arvinge kan företa efter en anhörigs bortgång. Denna artikel ger en pedagogisk och juridiskt korrekt genomgång av reglerna i 14 kap. ärvdabalken om delgivning, godkännande och klander av testamente, med särskilt fokus på godkännandets rättsverkan, formkrav och förhållande till bröstarvinges rätt till laglott.