Pensionsrättigheter vid skilsmässa

1. Inledning

1.1 Bakgrund och syfte

När ett äktenskap upplöses genom skilsmässa ska makarnas giftorättsgods som huvudregel delas lika mellan dem efter att skulder har avräknats. Värdet av en makes intjänade pensionsrättigheter är ofta betydande – för många hushåll utgör pensionsrättigheterna en av de ekonomiskt mest betydelsefulla poster som har tjänats in under äktenskapet. Trots detta är endast en delmängd av pensionerna föremål för delning vid bodelningen. Vilka pensioner som ingår, och i vilken utsträckning, beror på pensionens rättsliga karaktär och i flera fall på en konkret skälighetsbedömning.

Den centrala bestämmelsen är 10 kap. 3 § ÄktB. Paragrafen ger en sammansatt bild: rättigheter av personlig art (såsom rätt till allmän pension) ska normalt undantas, medan privat pensionsförsäkring och individuellt pensionssparande som regel ska ingå men kan undantas om det är oskäligt. Tjänstepensioner intar en mellanställning som kräver särskild prövning. Reglerna har ändrats flera gånger – senast genom SFS 2022:1749, då PEPP-produkter (paneuropeiska individuella pensionsprodukter) infördes i lagtexten.

Syftet med denna artikel är pedagogiskt redogör för hur pensionsrättigheter behandlas vid skilsmässa. Framställningen är begränsad till bodelning med anledning av skilsmässa; reglerna vid bodelning på grund av makes död följer en särskild logik och berörs endast översiktligt.

1.2 Disposition

I avsnitt 2 redovisas systematiken kring pensionsrättigheter vid skilsmässa och bodelning samt utvecklingen fram till nuvarande regelverk. Avsnitt 3 behandlar de fyra huvudkategorierna av pensioner var för sig: allmän pension, tjänstepension, privat pensionsförsäkring och individuellt pensionssparande. Avsnitt 4 ägnas åt jämkningsregeln i 10 kap. 3 § tredje stycket ÄktB och rättspraxis kring oskälighetsbedömningen, däribland NJA 2022 s. 1003. Avsnitt 5 behandlar kompensationsregeln i 11 kap. 4 § ÄktB. Avsnitt 6 redovisar makarnas avtalsfrihet kring pensionsrätter, inklusive möjligheten att överföra premiepension. Avsnitt 7 sammanfattar de praktiska huvudpunkterna.

2. Pensionsrättigheter och bodelning – översikt

2.1 Grundregeln: giftorättsgods delas, enskild egendom inte

Äktenskapsbalken bygger på att makarnas tillgångar delas in i giftorättsgods och enskild egendom. Av 10 kap. 1 § ÄktB följer att giftorättsgods som huvudregel ingår i bodelningen och efter skuldavräkning ska delas lika mellan makarna enligt 11 kap. 3 §. Enskild egendom – som blivit enskild genom äktenskapsförord, gåva, testamente eller försäkringsförordnande – står utanför delningen.

Pensionsrättigheter passar inte renodlat in i denna tudelning. En intjänad rätt till framtida ålderspension är ekonomiskt sett en tillgång, men den är inte alltid överlåtbar och har en personlig karaktär som påverkar hur den kan beaktas vid bodelning. Lagstiftaren har därför skapat särregler i 10 kap. 3 § ÄktB som beskriver vilka pensionsrättigheter som undantas och vilka som ska ingå.

2.2 10 kap. 3 § ÄktB – de tre styckena

Paragrafen är uppbyggd kring tre stycken med olika funktion (lydelse enligt SFS 2022:1749):

• Första stycket innehåller huvudregeln att rättigheter som inte kan överlåtas eller som i annat fall är av personlig art inte ska ingå i bodelning om det skulle strida mot vad som gäller för rättigheten. Stycket har därutöver kompletterats med en mening om att pensionsrättigheter, även om de inte är av sådant slag som avses i första meningen, ska undantas från bodelning enligt vad som sägs i andra och tredje styckena.
• Andra stycket reglerar bodelning med anledning av en makes död och innebär att den efterlevande makens rätt till pension på grund av pensionssparavtal enligt lagen om individuellt pensionssparande, sparande i en PEPP-produkt eller en försäkring vars utbetalningar beskattas som inkomst inte ska ingå i bodelningen. Om pensionssparkontot, PEPP-produkten eller försäkringen i stället ägdes av den avlidne maken tillämpas reglerna i lagen om individuellt pensionssparande, lagen (2022:1746) med kompletterande bestämmelser till EU:s PEPP-förordning respektive försäkringsavtalslagen.
• Tredje stycket reglerar bodelning med anledning av äktenskapsskillnad. Här gäller att rätt till pension på grund av pensionssparavtal, sparande i en PEPP-produkt eller en sådan pensionsförsäkring som beskrivs i stycket (ålders- eller sjukpension, eller under vissa förutsättningar efterlevandepension) ska undantas helt eller delvis från bodelningen endast om det med hänsyn till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt skulle vara oskäligt att hela pensionsrätten ingick.

Konstruktionen innebär att privat pensionsförsäkring, IPS och PEPP som utgångspunkt ingår i bodelning vid skilsmässa, medan motsvarande pensionsrättigheter undantas vid bodelning med anledning av makes död. Den grundläggande systematiken i nuvarande reglering infördes den 1 januari 1999 genom prop. 1997/98:106. Därefter har bestämmelsen justerats vid flera tillfällen, bland annat genom att PEPP-produkter infördes i lagtexten genom SFS 2022:1749 (prop. 2022/23:7).

2.3 Kort historik

Före äktenskapsbalkens ikraftträdande den 1 januari 1988 var huvudregeln att privata pensionsförsäkringar ingick i bodelningen, medan flertalet andra pensionsförmåner – tjänstepensioner och allmän pension – var undantagna i kraft av sin personliga art. Genom äktenskapsbalken undantogs även privata pensionsförsäkringar, vilket motiverades av en strävan efter likformighet i förhållande till andra pensioner. Förändringen kritiserades dock snabbt; pensionsförsäkringen användes alltmer som kapitalplacering, och den ekonomiskt svagare maken – ofta hustrun – drabbades.

År 1990 kompletterades 10 kap. 3 § med en jämkningsbestämmelse (prop. 1989/90:30). År 1999 omformades reglerna till sin nuvarande grundsystematik genom prop. 1997/98:106 så att privat pensionsförsäkring och IPS som regel ingår i bodelning vid skilsmässa, men med möjlighet att undanta hela eller delar av dem om det skulle vara oskäligt. Genom SFS 2022:1749 (prop. 2022/23:7) infördes PEPP-produkter i regelverket och vissa följdjusteringar gjordes i bl.a. 7 kap. 2 §, 10 kap. 4 §, 11 kap. 4 § och 13 kap. 4 § ÄktB.

3. De fyra pensionskategorierna

Vid bodelning med anledning av skilsmässa måste man skilja mellan fyra huvudkategorier av pension:

• Allmän pension (inkomstpension, premiepension och tilläggspension).
• Tjänstepension (kollektivavtalad eller individuell, med varierande ägarstruktur).
• Privat pensionsförsäkring (skattegynnad, p-klassad).
• Individuellt pensionssparande (IPS) enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.

3.1 Allmän pension – ingår inte i bodelningen

Den allmänna pensionen är en social förmån som intjänas på grundval av pensionsgrundande inkomst och regleras i socialförsäkringsbalken (SFB). Den består av inkomstpension, premiepension och – för äldre årskullar – tilläggspension. Eftersom rätten till allmän pension inte kan överlåtas är den att betrakta som en sådan rättighet av personlig art som enligt 10 kap. 3 § första stycket ÄktB inte ska ingå i bodelning. Detta gäller såväl vid skilsmässa som vid dödsfall.

Den allmänna pensionen är därför en ekonomiskt betydelsefull rättighet som inte ingår i bodelningen. Av detta följer att en make som under äktenskapet varit hemma med barn, gått ner i arbetstid eller på annat sätt avstått från förvärvsinkomst, inte automatiskt får del av den andre makens högre allmänna pension genom bodelningen.

3.1.1 Premiepension och frivillig överföring

Av allmän pension är endast premiepensionen i någon mening individuellt placerad – den motsvarar tillgodohavandet på ett premiepensionskonto enligt 64 kap. SFB. Lagstiftaren har särskilt gjort det möjligt att överföra premiepensionsrätt mellan makar. Av 61 kap. 11–16 §§ SFB följer att en make kan begära att hans eller hennes intjänade premiepensionsrätt för innevarande och kommande år ska föras över till den andre maken. Anmälan görs till Pensionsmyndigheten senast den 30 april för att gälla aktuellt år.

Överföringen är frivillig och avser hela årets premiepensionsrätt; den kan inte göras retroaktivt. Det överförda beloppet reduceras genom avdrag för minskade arvsvinster och vissa kostnader. Enligt Pensionsmyndighetens tillämpning motsvarar avdraget för närvarande 7,5 procent av det överförda beloppet, vilket innebär att mottagaren tillgodogörs 92,5 procent av pensionsrätten. Möjligheten att överföra premiepension är ett verktyg för pensionsutjämning inom ett bestående äktenskap snarare än ett medel vid skilsmässa.

3.2 Tjänstepension – beror på ägarstrukturen

Med tjänstepension avses här en pensionsförsäkring eller motsvarande sparande som tecknats inom ramen för anställning. Tjänstepensioner är typiskt sett kollektivavtalade (ITP, SAF-LO, KAP-KL m.fl.) men kan också vara individuella. Frågan om en tjänstepensionsförsäkring ska ingå i bodelningen vid skilsmässa avgörs i första hand av vem som är försäkringstagare.

3.2.1 Arbetsgivaren som försäkringstagare – presumtion för undantag

Den klassiska situationen är att arbetsgivaren tecknar och äger pensionsförsäkringen för den anställdes räkning. Den anställde har då typiskt sett endast rätt till framtida pensionsutbetalningar, men kan inte själv förfoga över försäkringen. Eftersom rätten i sådant fall inte kan överlåtas av den anställde är den att betrakta som en personlig rättighet enligt 10 kap. 3 § första stycket ÄktB och ska därmed undantas från bodelning.

Förarbetena bekräftar denna utgångspunkt: gränsdragningen för vilka pensionsrättigheter som ska undantas enligt första stycket avgörs ”med utgångspunkt från vem som äger en pensionsförsäkring, dvs. utifrån vem som är försäkringstagare”. Det förhållandet att en arbetsgivare står som försäkringstagare skapar en presumtion för att den försäkrades rätt ska undantas (jfr prop. 1997/98:106 s. 62 f.).

3.2.2 NJA 2022 s. 1003 ”Bodelningen och konsultbolaget” – när presumtionen bryts

Presumtionen kan brytas. Detta klargjordes av Högsta domstolen i NJA 2022 s. 1003 ”Bodelningen och konsultbolaget” (HD:s dom 2022-12-16 i mål T 6586-21). Målet rörde en make som drev konsultverksamhet i ett aktiebolag som han ägde till hundra procent. Bolaget hade som arbetsgivare tecknat en pensionsförsäkring för honom som anställd. Frågan var om värdet av den tjänstepensionsförsäkringen skulle ingå i bodelningen mellan makarna.

Högsta domstolen slog fast att presumtionen för undantag bryts när den försäkrade i egenskap av ensam aktieägare har det bestämmande inflytandet över arbetsgivaren – så att han eller hon ”i praktiken bara behöver samtycke av sig själv för att förfoga över försäkringen”. Den rättsliga formen (att bolaget formellt är försäkringstagare) får då ge vika för det reella förhållandet att den anställde själv kontrollerar bolaget. Tjänstepensionen ska därmed som utgångspunkt ingå i bodelningen enligt huvudregeln för pensionsförsäkringar, och frågan om undantag prövas i stället enligt jämkningsregeln i tredje stycket.

3.2.3 Anställda utan bestämmande inflytande

För det stora flertalet anställda inom den privata och offentliga sektorn gäller att arbetsgivaren tecknat och äger tjänstepensionsförsäkringen och att den anställde inte har någon sådan rättslig och praktisk förfoganderätt över försäkringen som var avgörande i NJA 2022 s. 1003. Att den anställde kan göra vissa val inom systemet – exempelvis fondval eller val av förvaltare – innebär inte i sig att en sådan förfoganderätt föreligger. Den avgörande frågan är inte om den anställde kan göra placeringsval, utan om han eller hon har en sådan rättslig och praktisk möjlighet att förfoga över pensionsrätten att den inte längre bör behandlas som en personlig rättighet enligt 10 kap. 3 § första stycket ÄktB. I normalfallet håller presumtionen, och tjänstepensionen ingår inte i bodelningen.

3.3 Privat pensionsförsäkring – ingår som huvudregel

Med privat pensionsförsäkring avses en av maken själv tecknad pensionsförsäkring som uppfyller de skatterättsliga kraven på p-klassad försäkring i 58 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Före 2016 var sådana försäkringar avdragsgilla; sedan dess har avdragsmöjligheten i praktiken avskaffats för andra än näringsidkare och anställda utan tjänstepension, men befintliga försäkringar och deras värdetillväxt finns kvar.

Vid bodelning med anledning av skilsmässa ska värdet av en privat pensionsförsäkring som huvudregel ingå. Detta följer av att 10 kap. 3 § andra stycket – som föreskriver undantag – är begränsat till bodelning vid makes död (se 9 kap. 11 § ÄktB jämförd med 10 kap. 3 § andra stycket). Vid skilsmässa gäller i stället tredje stycket, enligt vilket pensionsrätten ska undantas helt eller delvis endast om det skulle vara oskäligt att hela pensionsrätten ingick.

Den lagtekniska konstruktionen kan formuleras så att den privata pensionsförsäkringen vid skilsmässa behandlas som ordinärt giftorättsgods – med en inbyggd skyddsventil för situationer där det med hänsyn till makarnas samlade ekonomiska förhållanden och pensionsskydd skulle vara oskäligt att hela pensionsrätten ingick.

3.4 Individuellt pensionssparande (IPS) och PEPP

Individuellt pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande – allmänt kallat IPS – behandlas civilrättsligt i allt väsentligt på samma sätt som privat pensionsförsäkring. Lagstiftaren motiverade detta i prop. 1992/93:187 med att de civilrättsliga reglerna så långt som möjligt skulle anknyta till vad som gäller för försäkringssparande. IPS ska därmed enligt huvudregeln i 10 kap. 3 § tredje stycket ÄktB ingå i bodelning vid skilsmässa, men kan undantas helt eller delvis efter samma oskälighetsbedömning som gäller för privat pensionsförsäkring.

Genom SFS 2022:1749 utvidgades regeln i tredje stycket till att även omfatta sparande i en PEPP-produkt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238. Den paneuropeiska individuella pensionsprodukten är ett gränsöverskridande pensionssparande som lanserades inom EU och som behandlas civilrättsligt som ett pensionssparavtal. Tillägget innebär att makarnas eventuella PEPP-tillgodohavande omfattas av samma regler som IPS – det ska som huvudregel ingå i bodelning vid skilsmässa men kan undantas vid oskälighet.

4. Jämkningsregeln i 10 kap. 3 § tredje stycket ÄktB

4.1 Lagtextens lydelse

Av 10 kap. 3 § tredje stycket ÄktB (i lydelse enligt SFS 2022:1749) framgår följande:

Vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad ska en rätt till pension som någon av makarna har på grund av pensionssparavtal enligt lagen om individuellt pensionssparande eller sparande i en PEPP-produkt helt eller delvis undantas från bodelningen, om det med hänsyn till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt skulle vara oskäligt att hela pensionsrätten ingick. Detsamma gäller rätt till pension på grund av en försäkring, om det belopp som ska betalas ut ska beskattas som inkomst och försäkringen gäller rätt till 1. ålderspension eller sjukpension, eller 2. efterlevandepension om det finns en rätt till utbetalning av pensionen vid bodelningen.

Bestämmelsen utgör enligt sin ordalydelse ett undantag från huvudregeln att privat pensionsförsäkring och IPS ska ingå i bodelningen. Vid prövningen är utgångspunkten alltså att pensionsrätten ska ingå – det är endast om en sådan ingång skulle vara oskälig som den helt eller delvis ska undantas.

4.2 Helhetsbedömningens parametrar

Bedömningen ska göras utifrån makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Förarbetena framhåller bl.a. följande omständigheter som relevanta (prop. 1997/98:106 s. 64 f.):

• Pensionsrättens värde i förhållande till makarnas övriga tillgångar.
• Andra möjligheter att genom bodelningen åstadkomma en rättvis fördelning.
• Om den make som äger pensionsrätten av sociala skäl har ett särskilt behov av rättigheten – t.ex. på grund av nedsatt arbetsförmåga eller särskilt högt pensionsbehov.
• Hur makarnas pensionsskydd i övrigt är ordnat, dvs. om det redan finns en motsvarande pensionsrättighet på den andra makens sida.
• Äktenskapets längd. Tidigare nämnde lagtexten uttryckligen denna omständighet; den togs bort år 1999, men kvarstår som en relevant del av ”omständigheterna i övrigt”.

Av förarbetena framgår vidare att jämkningsregeln, trots reformen 1999, alltjämt har karaktär av undantagsregel. Den tröskel som ska överskridas är att hela pensionsrätten oskäligen skulle ingå – inte att en likadelning skulle vara mer eller mindre fördelaktig för någon av makarna.

4.3 NJA 2022 s. 1003 – helhetsbedömningen i praktiken

I NJA 2022 s. 1003 prövades inte bara den principiella frågan om bestämmande inflytande (se avsnitt 3.2.2) utan även den konkreta jämkningsbedömningen. Högsta domstolen fann att det inte var oskäligt att värdet av tjänstepensionsförsäkringen ingick i bodelningen. Avgörandet illustrerar att tröskeln för jämkning ligger högt: även betydande pensionstillgångar hos den ena maken kan ingå utan att en oskälighet anses föreligga, om makarnas övriga ekonomiska förhållanden inte ger anledning till annan bedömning.

4.4 Förhållandet till jämkningsregeln i 12 kap. 1 § ÄktB

Det är viktigt att skilja jämkningsregeln i 10 kap. 3 § tredje stycket – som handlar om huruvida en specifik pensionsrätt ska undantas från bodelningen – från den allmänna jämkningsregeln i 12 kap. 1 § ÄktB, som ger en make rätt att i vissa fall få behålla mer av sitt eget giftorättsgods när en likadelning skulle vara oskälig. Den senare regeln är en skiftesregel och tillämpas efter att man bestämt vilka tillgångar som ska ingå i bodelningsmassan. Den förra avgör i stället vad som överhuvudtaget hamnar i massan.

Vid bedömningen enligt 12 kap. 1 § ÄktB kan dock pensionsförhållandena få betydelse. Om den make som enligt likadelningsprincipen ska få del av den andra makens giftorättsgods har stora tillgångar placerade i pensionsförsäkringar eller andra personliga rättigheter som inte ingår i bodelningen, kan det vara skäl till jämkning enligt 12 kap. 1 § (jfr prop. 1986/87:1 s. 188).

5. Kompensationsregeln i 11 kap. 4 § ÄktB

5.1 Vederlagsregelns funktion

Att en pensionsrätt enligt huvudregeln eller efter jämkning hålls utanför bodelningen innebär inte att inbetalningarna till pensionen är fredade. Av 11 kap. 4 § ÄktB följer en kompensationsregel – ofta kallad vederlagsregeln – som syftar till att förhindra att en make under tre år före ansökan om skilsmässa undandrar giftorättsgods från delning genom att t.ex. göra premieinbetalningar till en egen pensionsförsäkring.

Bestämmelsen är uppdelad i två led. Enligt första stycket ska den andra makens andel beräknas som om värdet av en bortgiven gåva eller värdet av giftorättsgods som använts för att öka enskild egendom alltjämt fanns kvar i giftorättsgodset, om handlingen företagits inom tre år före ansökan om skilsmässa och inneburit en inte obetydlig minskning av giftorättsgodset. Andra stycket utvidgar regeln till sådana personliga rättigheter och pensionsanknutna tillgångar som inte ingår i bodelningen. Bestämmelsen omfattar därmed även situationer där en makes användning av giftorättsgods har medfört att värdet av egen pensionsförsäkring, eget pensionssparkonto eller eget tillgodohavande i en PEPP-produkt har ökat – eller att maken har förvärvat förmån på grund av sådan försäkring, sådant pensionssparavtal eller sådant sparande – och detta gäller även om den andra maken har samtyckt till åtgärden.

5.2 Tröskeln ”inte obetydlig omfattning”

Begreppet ”inte obetydlig omfattning” är inte definierat i lagtexten. Enligt förarbetena är riktmärket att en transaktion normalt har inneburit en inte obetydlig minskning om den medfört mer än en tioprocentig minskning av nettogiftorättsgodset. Är värdet av makens nettogiftorättsgods stort kan dock även lägre procenttal leda till samma resultat. Det är alltså inte transaktionens absoluta storlek utan dess relation till makens egendom i övrigt som är avgörande.

5.3 Särdraget rörande pensionsförsäkringar, pensionssparkonto och PEPP

Att kompensationsregeln tillämpas på pensionsförsäkringar även när den andra maken samtyckt till premiebetalningarna är en medveten avvikelse från huvudregeln. Lagstiftaren har resonerat så att premiebetalningar för egen pensionsförsäkring i regel ingår som ett normalt led i familjeekonomin, och att det därför skulle framstå som egendomligt att göra vederlagsregelns tillämplighet beroende av om samtycke förelåg eller inte (jfr prop. 1989/90:30).

Effekten är att en make som inom treårsfristen före ansökan om skilsmässa har gjort betydande inbetalningar med giftorättsgods till en pensionsrätt som inte ska ingå i bodelningen – exempelvis en tjänstepensionsförsäkring som undantas enligt 10 kap. 3 § första stycket eller en pensionsrätt som helt eller delvis undantas enligt 10 kap. 3 § tredje stycket – ändå kan behöva räkna med dessa belopp vid andelsberäkningen. Den andra maken kompenseras då genom att andelsberäkningen görs som om värdet alltjämt fanns kvar i giftorättsgodset.

5.4 Försäkringsgivarens betalningsskyldighet

Om kompensationen enligt 11 kap. 4 § andra stycket har räknats fram men maken inte kan få ut sin andel ur den andra makens övriga tillgångar, träder en särskild reglering in. Av 13 kap. 4 § ÄktB följer att försäkringsgivaren i sådant fall är skyldig att av försäkringstagarens tillgodohavande betala tillbaka vad som fattas. Återbetalningen får göras direkt till försäkringstagarens make. Genom SFS 2022:1749 utvidgades regeln till att även omfatta tillgångar på pensionssparkonto och tillgodohavanden i PEPP-produkter.

6. Avtalsfrihet och pensionsrättigheter

6.1 Överenskommelse vid bodelningen

Av 10 kap. 4 § tredje stycket ÄktB följer att makar vid bodelningen kan komma överens om att en sådan pensionsrätt som avses i 10 kap. 3 § tredje stycket – dvs. en privat pensionsförsäkring, IPS eller PEPP som annars hade ingått – inte ska ingå i bodelningen. En sådan överenskommelse kan träffas formlöst vid bodelningen och kräver inte äktenskapsförord.

Av 10 kap. 4 § första stycket följer omvänt att egendom som gjorts till enskild genom äktenskapsförord – liksom sådan rätt till pension som avses i 10 kap. 3 § andra stycket – får ingå i bodelningen om makarna kommer överens om det. Avtalsfriheten är därmed stor på båda hållen, men endast vid själva bodelningen. Före bodelning är makarnas möjligheter att binda framtida bodelningsresultat starkt begränsade och förutsätter äktenskapsförord eller föravtal enligt 9 kap. 13 § ÄktB.

6.2 Äktenskapsförord och pensionsförsäkring

Makar kan genom äktenskapsförord enligt 7 kap. 3 § ÄktB göra en pensionsförsäkring till enskild egendom. Om så sker behandlas försäkringen som annan enskild egendom – den ska inte ingå i bodelningen oavsett om bodelningen sker på grund av skilsmässa eller död. Samma möjlighet finns inte för pensionsrättigheter som är personliga enligt 10 kap. 3 § första stycket; rätt till pension som inte kan överlåtas kan inte heller göras till föremål för förmögenhetsrättsliga förordnanden.

En vanlig praktisk situation är att makar genom äktenskapsförord vill säkerställa att en privat pensionsförsäkring inte ska ingå i en framtida bodelning. Eftersom huvudregeln vid skilsmässa är att försäkringen ingår, är ett äktenskapsförord ett effektivt sätt att avtala bort denna huvudregel utan att behöva förlita sig på en oskälighetsprövning.

6.3 Förfogande över pensionsförsäkring

Vid sidan av äktenskapsbalkens regler påverkas pensionsförsäkringar av försäkringsavtalslagen (2005:104, FAL) och de skatterättsliga villkor som följer av 58 kap. inkomstskattelagen. En pensionsförsäkring får enligt 58 kap. 17 § inkomstskattelagen som huvudregel inte överlåtas, men överlåtelse är tillåten bland annat genom bodelning. Av 14 kap. 14 § FAL följer att ett förfogande över en pensionsförsäkring är utan verkan i den mån det är förbjudet enligt ett försäkringsvillkor som enligt inkomstskattelagen ska tas in i försäkringsavtalet.

I bodelningssammanhang innebär detta att en pensionsförsäkring som ingår i bodelningsmassan kan användas som lottläggningstillgång och i förekommande fall överlåtas mellan makarna, i den mån försäkringsvillkoren och de skatterättsliga reglerna tillåter det. Detta kan vara en praktiskt viktig lottläggningsteknik när försäkringen ingår i bodelningsmassan men man vill undvika att den faktiskt löses ut i förtid.

7. Sammanfattning

Vid skilsmässa följer hanteringen av pensionsrättigheter en logik som kan sammanfattas i några huvudpunkter. Allmän pension – inkomstpension, premiepension och tilläggspension – ingår aldrig i bodelningen, eftersom den är en personlig och icke överlåtbar rättighet. Tjänstepensioner som arbetsgivaren äger undantas i normalfallet av samma skäl, men presumtionen bryts om den anställde har bestämmande inflytande över arbetsgivaren – då ska tjänstepensionen som utgångspunkt ingå, vilket Högsta domstolen klargjorde i NJA 2022 s. 1003. Privat pensionsförsäkring och individuellt pensionssparande, inklusive PEPP-produkter, ingår som huvudregel men kan undantas helt eller delvis om det skulle vara oskäligt att hela pensionsrätten ingick.

Den praktiskt viktiga skyddsmekanismen mot illojala förmögenhetsöverföringar är kompensationsregeln i 11 kap. 4 § ÄktB. Den innebär att premieinbetalningar till en egen pensionsförsäkring under de tre senaste åren före ansökan om skilsmässa kan kompenseras genom andelsberäkningen, även om motparten har samtyckt. Vid behov kan försäkringsgivaren förpliktas att betala ut det fattande beloppet direkt till den andra maken.

För pensionsutjämning inom ett bestående äktenskap finns möjligheten att överföra premiepension enligt 61 kap. 11–16 §§ socialförsäkringsbalken. Sådana överföringar är frivilliga, sker år för år och kan inte återkrävas vid en senare skilsmässa. Vill makar istället binda framtida bodelningsresultat avseende privat pensionsförsäkring krävs i regel äktenskapsförord. Avslutningsvis bör erinras om att jämkningsregeln i 10 kap. 3 § tredje stycket alltjämt har karaktär av undantagsregel, och att utfallet av oskälighetsbedömningen i hög grad beror på makarnas samlade ekonomiska bild – inte enbart på pensionernas storlek.

Källor

Författningar

• Äktenskapsbalken (1987:230), särskilt 7 kap. 3 §, 9 kap. 11 och 13 §§, 10 kap. 1, 3 och 4 §§, 11 kap. 3 och 4 §§, 12 kap. 1 § samt 13 kap. 4 §.
• Socialförsäkringsbalken (2010:110), särskilt 61 kap. 11–16 §§ och 64 kap.
• Lag (1993:931) om individuellt pensionssparande.
• Försäkringsavtalslagen (2005:104), särskilt 14 kap. 14 §.
• Inkomstskattelagen (1999:1229), särskilt 58 kap.
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP).
• Lag (2022:1749) om ändring i äktenskapsbalken.

Förarbeten

• Prop. 1986/87:1 om äktenskapsbalk m.m.
• Prop. 1989/90:30 om vissa äktenskapsrättsliga frågor.
• Bet. 1989/90:LU11 Vissa äktenskapsrättsliga frågor.
• Prop. 1992/93:187 om individuellt pensionssparande.
• Prop. 1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet.
• SOU 1995:8 Pensionsrättigheter och bodelning.
• Prop. 1997/98:106 Pensionsrättigheter och bodelning.
• Bet. 1997/98:LU25 Pensionsrättigheter och bodelning.
• Prop. 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m.
• Prop. 2022/23:7 En paneuropeisk privat pensionsprodukt.

Rättsfall

• NJA 2022 s. 1003 ”Bodelningen och konsultbolaget” (HD:s dom 2022-12-16 i mål T 6586-21) – tjänstepensionsförsäkring och bestämmande inflytande över arbetsgivaren; helhetsbedömning enligt jämkningsregeln.

Litteratur

• Agell, Anders & Brattström, Margareta, Äktenskap Samboende Partnerskap, 6 uppl., Iustus förlag.
• Brattström, Margareta, Makars pensionsrättigheter, Iustus förlag.
• Teleman, Örjan, Bodelning under äktenskap och vid skilsmässa, 6 uppl., Norstedts Juridik.
• Teleman, Örjan, Äktenskapsförord, JUNO Version 4, Norstedts Juridik.
• Tottie, Lars & Teleman, Örjan, Äktenskapsbalken. En kommentar, 3 uppl., Norstedts Juridik.
• Pensionsmyndigheten, För över premiepension till din partner (informationssida om överföring av premiepensionsrätter enligt 61 kap. socialförsäkringsbalken samt om avdrag motsvarande 7,5 procent av det överförda beloppet).