+46 (0)8-525 180 50 info@consilex.se

Kunskapsbanken

Praktiska genomgångar och juridiska analyser inom bodelning, arv, testamente, äktenskapsförord och internationell familjerätt — skrivna av oss som arbetar med ärendena.

Särkullbarn som spelar fotboll

Särkullbarn och arvsrätt – så fungerar reglerna

Få frågor i den svenska arvsrätten ger upphov till så många praktiska problem som särkullbarns rätt till arv. När en gift person avlider med barn från ett tidigare förhållande ställs den efterlevande makens behov av trygghet mot bröstarvingens grundläggande rätt att ärva sin förälder. Den här genomgången redogör systematiskt för reglerna i 3 kap. ärvdabalken (ÄB), för det praktiska samspelet med bodelningen enligt äktenskapsbalken (ÄktB) och för de skyddsmekanismer som finns – framför allt basbeloppsregeln, laglottsskyddet och rätten till efterarv.

Bostad som en make har kvarsittningsrätt till.

Kvarsittningsrätt till bostad: regler och praxis

När ett äktenskap eller samboförhållande upplöses uppstår ofta en akut praktisk fråga: vem får bo kvar i den gemensamma bostaden tills bodelningen är klar? Denna promemoria ger en samlad genomgång av kvarsittningsrätt till bostad enligt 14 kap. 7 § äktenskapsbalken (ÄktB) och 28 § sambolagen (2003:376) – inklusive den närliggande frågan om nyttjanderättsersättning, som mellan makar är oreglerad i lag och därför styrs av Högsta domstolens praxis.

Fri förfoganderätt till en byggnad

Fri förfoganderätt och full äganderätt

Begreppen fri förfoganderätt och full äganderätt är centrala för förståelsen av efterlevande makes arvsrätt och de efterarvsregler som följer av 3 kap. ärvdabalken. Trots att skillnaden mellan dem är avgörande för hur en kvarlåtenskap slutligen fördelas, råder i praktiken ofta osäkerhet om vad som egentligen följer av respektive rättsfigur. Denna artikel ger en pedagogisk och juridiskt korrekt genomgång av begreppen, deras tillämpning och deras gränsdragning mot angränsande institut.

istadarätt

Istadarätt – avkomlingar i arvingens ställe

Istadarätt är ett av den svenska arvsrättens grundbegrepp och innebär att en avliden arvinges avkomlingar träder in i hans eller hennes ställe vid fördelningen av arvet. Denna artikel redogör för istadarättens innebörd, dess plats i ärvdabalkens parentelsystem och de gränser som ställs upp i 2 kap. ärvdabalken.

Fågel som arvinge fått i efterarv

Efterarv – så ärver efterarvingarna

Efterarv är en av den svenska arvsrättens mest centrala konstruktioner och innebär att den först avlidne makens arvingar får sin rätt skjuten på framtiden när den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt. Denna artikel ger en pedagogisk och juridisk genomgång av reglerna i 3 kap. ärvdabalken – från kvotdelsprincipen och fri förfoganderätt till förkovran, vederlag och förhållandet till särkullbarn och testamente.

Symbol för makes arvsrätt

Makes arvsrätt – en genomgång av 3 kap. ärvdabalken

Reglerna om makes arvsrätt utgör en av den svenska successionsrättens hörnstenar. Sedan 1988 års arvsrättsreform ärver efterlevande make som huvudregel före gemensamma bröstarvingar, men ordningen är full av nyanser – särkullbarnens omedelbara arvsrätt, basbeloppsregelns minimiskydd och institutet fri förfoganderätt med åtföljande efterarv. Denna artikel ger en samlad genomgång av makes arvsrätt enligt 3 kap. ärvdabalken.

Stol som symboliserar basbeloppsregeln

Basbeloppsregeln – så skyddas efterlevande make

Basbeloppsregeln i 3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken ger efterlevande make rätt att, så långt den först avlidne makens kvarlåtenskap räcker, få egendom som tillsammans med den efterlevandes bodelningslott och enskilda egendom motsvarar fyra prisbasbelopp – år 2026 totalt 236 800 kronor. Regeln är ett av arvsrättens viktigaste skyddsinstitut för den kvarlevande maken och får särskild praktisk betydelse när det finns särkullbarn eller testamentariska förordnanden till förmån för andra än maken.

testamentsvittne

Testamentsvittne – krav, jäv och rättsverkan

En pedagogisk genomgång av reglerna om testamentsvittne enligt 10 kap. ärvdabalken – vilka krav som ställs på vittnena, när jäv föreligger och vilka konsekvenser brister i bevittningen får för testamentets giltighet.

Förskott på arv i form av en present.

Förskott på arv – en pedagogisk guide till 6 kap. ärvdabalken

Reglerna om förskott på arv i 6 kap. ärvdabalken syftar till att säkerställa likabehandling mellan bröstarvingar genom att gåvor från arvlåtaren under livstiden räknas av vid arvskiftet. Denna artikel ger en samlad och pedagogisk genomgång av regelverket – från presumtionen om förskott på arv till de praktiska beräkningarna vid arvskiftet, med belysande räkneexempel och hänvisningar till central praxis.

Ett par som ska ingå ett samboavtal när de blir sambor

Samboavtal – Allt du behöver veta

Samboavtalet är sambornas främsta verktyg för att anpassa sambolagens bodelningsregler till sina egna förhållanden. Denna artikel ger en pedagogisk och juridiskt korrekt genomgång av vad ett samboavtal är, vad det kan och inte kan reglera, hur det ska upprättas och vilka rättsverkningar det får.

Kontakta oss

”*” anger obligatoriska fält

Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.
Ditt namn*
Grafisk bild som symboliserar vem som kan bevittna ett testamente

Vem kan vara testamentsvittne och bevittna ett testamente?

Att bevittna ett testamente är inte en formalitet – fel vittne kan göra hela förordnandet ogiltigt. Den här genomgången går igenom vilka som får och inte får vara vittnen enligt 10 kap. ärvdabalken, vilka formkrav som gäller vid själva bevittnandet och vad som händer när reglerna inte följs.

Orubbat bo

Orubbat bo – efterlevande makes arvsrätt

Begreppet orubbat bo är djupt rotat i det svenska rättsmedvetandet, men dess juridiska innebörd är inte alltid den som ligger närmast till hands i vardagsspråket. Den här artikeln går igenom vad orubbat bo egentligen betyder enligt gällande rätt, hur efterlevande makes arvsrätt enligt 3 kap. ärvdabalken är konstruerad samt vilka praktiska konsekvenser särkullbarn, testamente och basbeloppsregeln har för efterlevande makes möjlighet att överta kvarlåtenskapen och behålla den ekonomiska helheten efter dödsfallet.

Blomma som symboliserar avstående från arv

Arvsavstående – regler och praxis

Arvsavstående är ett av arvsrättens mest praktiska – och mest missförstådda – verktyg. En arvinge som efter arvlåtarens död väljer att avstå från sitt arv kan styra över hur kvarlåtenskapen fördelas, men förfogar inte fritt över utfallet. Denna artikel ger en juridiskt korrekt och pedagogisk genomgång av institutet, dess rättsverkningar och de fallgropar som ofta uppstår.

Den legala arvsordningen i form av tre generationer

Den legala arvsordningen – arvsklasser, makes arvsrätt och efterarv

Den legala arvsordningen avgör vem som ärver när den avlidne inte har upprättat något testamente. Reglerna bygger på släktskap, parentelprincipen och en uttömmande turordning av tre arvsklasser. Denna promemoria går igenom regelverket i ärvdabalken (1958:637) och belyser de typsituationer där arvsfördelningen blir komplicerad – inte minst när efterlevande make, gemensamma barn och särkullbarn samexisterar.

Schackpjäser som symboliserar en skilsmässa

Skilsmässa – En juridisk genomgång

En skilsmässa är en av de mest ingripande händelser som en privatperson kan ställas inför, både känslomässigt och juridiskt. Reglerna om skilsmässa i Sverige återfinns främst i äktenskapsbalken (1987:230) och bygger på principen att var och en av makarna har en ovillkorlig rätt att få sitt äktenskap upplöst. Den här genomgången beskriver de processuella stegen, betänketiden, undantagen, bodelningen och de viktigaste gränsdragningarna mot angränsande rättsinstitut.