Praktiska genomgångar och juridiska analyser inom bodelning, arv, testamente, äktenskapsförord och internationell familjerätt — skrivna av oss som arbetar med ärendena.
Innan giftorättsgodset delas lika mellan makarna ska var och en av dem få behålla så mycket av sina tillgångar som behövs för att täcka sina skulder. Denna mekanism – skuldtäckning vid bodelning – är central för att förstå varför nettoresultatet i en bodelning ofta blir ett helt annat än vad bruttotillgångarna antyder. Den här genomgången reder ut hur 11 kap. 2 § äktenskapsbalken är konstruerad, vilka skulder som täcks i vilken ordning och vad som händer när skulderna överstiger tillgångarna.
Att skydda aktiebolaget med äktenskapsförord är en av de mest effektiva åtgärderna en företagare kan vidta för att säkerställa att verksamheten överlever en skilsmässa eller ett dödsfall. Denna genomgång beskriver hur äktenskapsförordet samspelar med bolagsordning, aktieägaravtal och försäkringslösningar – och varför enbart ett äktenskapsförord sällan ger ett heltäckande skydd. Framställningen behandlar endast aktiebolag; för enskild näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag gäller delvis andra rättsliga ramar som inte behandlas här.
Företagsvärdering vid bodelning är en av de mest komplicerade frågorna i samband med äktenskapsskillnad. Värdet av ett aktiebolag eller en enskild firma kan snabbt överstiga makarnas övriga tillgångar tillsammans, och en felaktig värdering får ofta direkta konsekvenser för hur mycket den ena maken behöver lösa ut den andra med. Denna genomgång behandlar de centrala värderingsmetoderna, värderingstidpunkten, hanteringen av latent skatt och de viktigaste avgörandena från Högsta domstolen.
En arvsavsägelse innebär att en arvinge redan under arvlåtarens livstid avsäger sig sin framtida rätt till arv. Institutet regleras i 17 kap. 2 § ärvdabalken (ÄB) och har stora praktiska konsekvenser, inte minst eftersom verkan i normalfallet sträcker sig även till den avsägandes avkomlingar. Denna artikel ger en samlad genomgång av arvsavsägelsens rekvisit, formkrav och rättsverkan, samt belyser gränsdragningen mot arvsavstående och arvsöverlåtelse.
Ett godkännande av testamente är en av de viktigaste rättshandlingar en arvinge kan företa efter en anhörigs bortgång. Denna artikel ger en pedagogisk och juridiskt korrekt genomgång av reglerna i 14 kap. ärvdabalken om delgivning, godkännande och klander av testamente, med särskilt fokus på godkännandets rättsverkan, formkrav och förhållande till bröstarvinges rätt till laglott.
Att bevittna ett testamente är inte en formalitet – fel vittne kan göra hela förordnandet ogiltigt. Den här genomgången går igenom vilka som får och inte får vara vittnen enligt 10 kap. ärvdabalken, vilka formkrav som gäller vid själva bevittnandet och vad som händer när reglerna inte följs.
Begreppet orubbat bo är djupt rotat i det svenska rättsmedvetandet, men dess juridiska innebörd är inte alltid den som ligger närmast till hands i vardagsspråket. Den här artikeln går igenom vad orubbat bo egentligen betyder enligt gällande rätt, hur efterlevande makes arvsrätt enligt 3 kap. ärvdabalken är konstruerad samt vilka praktiska konsekvenser särkullbarn, testamente och basbeloppsregeln har för efterlevande makes möjlighet att överta kvarlåtenskapen och behålla den ekonomiska helheten efter dödsfallet.
Arvsavstående är ett av arvsrättens mest praktiska – och mest missförstådda – verktyg. En arvinge som efter arvlåtarens död väljer att avstå från sitt arv kan styra över hur kvarlåtenskapen fördelas, men förfogar inte fritt över utfallet. Denna artikel ger en juridiskt korrekt och pedagogisk genomgång av institutet, dess rättsverkningar och de fallgropar som ofta uppstår.
Den legala arvsordningen avgör vem som ärver när den avlidne inte har upprättat något testamente. Reglerna bygger på släktskap, parentelprincipen och en uttömmande turordning av tre arvsklasser. Denna promemoria går igenom regelverket i ärvdabalken (1958:637) och belyser de typsituationer där arvsfördelningen blir komplicerad – inte minst när efterlevande make, gemensamma barn och särkullbarn samexisterar.
En skilsmässa är en av de mest ingripande händelser som en privatperson kan ställas inför, både känslomässigt och juridiskt. Reglerna om skilsmässa i Sverige återfinns främst i äktenskapsbalken (1987:230) och bygger på principen att var och en av makarna har en ovillkorlig rätt att få sitt äktenskap upplöst. Den här genomgången beskriver de processuella stegen, betänketiden, undantagen, bodelningen och de viktigaste gränsdragningarna mot angränsande rättsinstitut.
”*” anger obligatoriska fält
Innan giftorättsgodset delas lika mellan makarna ska var och en av dem få behålla så mycket av sina tillgångar som behövs för att täcka sina skulder. Denna mekanism – skuldtäckning vid bodelning – är central för att förstå varför nettoresultatet i en bodelning ofta blir ett helt annat än vad bruttotillgångarna antyder. Den här genomgången reder ut hur 11 kap. 2 § äktenskapsbalken är konstruerad, vilka skulder som täcks i vilken ordning och vad som händer när skulderna överstiger tillgångarna.
Att skydda aktiebolaget med äktenskapsförord är en av de mest effektiva åtgärderna en företagare kan vidta för att säkerställa att verksamheten överlever en skilsmässa eller ett dödsfall. Denna genomgång beskriver hur äktenskapsförordet samspelar med bolagsordning, aktieägaravtal och försäkringslösningar – och varför enbart ett äktenskapsförord sällan ger ett heltäckande skydd. Framställningen behandlar endast aktiebolag; för enskild näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag gäller delvis andra rättsliga ramar som inte behandlas här.
Företagsvärdering vid bodelning är en av de mest komplicerade frågorna i samband med äktenskapsskillnad. Värdet av ett aktiebolag eller en enskild firma kan snabbt överstiga makarnas övriga tillgångar tillsammans, och en felaktig värdering får ofta direkta konsekvenser för hur mycket den ena maken behöver lösa ut den andra med. Denna genomgång behandlar de centrala värderingsmetoderna, värderingstidpunkten, hanteringen av latent skatt och de viktigaste avgörandena från Högsta domstolen.
En arvsavsägelse innebär att en arvinge redan under arvlåtarens livstid avsäger sig sin framtida rätt till arv. Institutet regleras i 17 kap. 2 § ärvdabalken (ÄB) och har stora praktiska konsekvenser, inte minst eftersom verkan i normalfallet sträcker sig även till den avsägandes avkomlingar. Denna artikel ger en samlad genomgång av arvsavsägelsens rekvisit, formkrav och rättsverkan, samt belyser gränsdragningen mot arvsavstående och arvsöverlåtelse.
Ett godkännande av testamente är en av de viktigaste rättshandlingar en arvinge kan företa efter en anhörigs bortgång. Denna artikel ger en pedagogisk och juridiskt korrekt genomgång av reglerna i 14 kap. ärvdabalken om delgivning, godkännande och klander av testamente, med särskilt fokus på godkännandets rättsverkan, formkrav och förhållande till bröstarvinges rätt till laglott.