Hemvistprincipen

Möjligt att avtala bort hemvistprincipen

Ofta finns det bestämmelser som gör det möjligt att “avtala bort” hemvistprincipen. Ett exempel är den ovan nämnda arvsförordningen som gör det möjligt för dig att välja lagen i det land där du är medborgare i stället för hemvistlandets lag. Är du svensk medborgare, men med hemvist i till exempel Spanien eller Frankrike, kan du skriva ett testamente med en lagvalsklausul och på så sätt bestämma att svensk rätt ska tillämpas på arvet.

Motsvarande gäller för till exempel en italiensk medborgare som bor i Sverige. Hen kan välja att italiensk rätt ska tillämpas på arvet även om hen har hemvist i Sverige vid sin bortgång.

Alternativet till hemvistprincipen är nationalitetsprincipen. Denna princip innebär att det inte är personens hemvist som är avgörande för vilken lag som ska tillämpas utan personens nationalitet. Tidigare var nationalitetsprincipen den dominerande principen inom den internationella privaträtten. Idag baseras emellertid de flesta lagar och förordningar inom detta område på hemvistprincipen.

Hemvistprincipen inom andra rättsområden

Hemvistprincipen används även utanför den internationella privaträtten. Det kanske vanligaste exemplet är inom skatterätten där hemvistprincipen innebär att den som bor eller vistas i ett visst land betraktas som obegränsat skattskyldig i det landet för alla sina inkomster oavsett i vilket land som de uppkommer. Är du stadigvarande bosatt i Sverige är du enligt huvudregeln skattskyldig i Sverige även för de inkomster som du tjänar i andra länder än Sverige.

Skuldtäckning vid bodelning

Innan giftorättsgodset delas lika mellan makarna ska var och en av dem få behålla så mycket av sina tillgångar som behövs för att täcka sina skulder. Denna mekanism – skuldtäckning vid bodelning – är central för att förstå varför nettoresultatet i en bodelning ofta blir ett helt annat än vad bruttotillgångarna antyder. Den här genomgången reder ut hur 11 kap. 2 § äktenskapsbalken är konstruerad, vilka skulder som täcks i vilken ordning och vad som händer när skulderna överstiger tillgångarna.

Företagare som har skyddat sitt aktiebolag genom att skriva ett äktenskapsförord

Skydda aktiebolaget med äktenskapsförord – aktier, hembud och kompletterande skydd

Att skydda aktiebolaget med äktenskapsförord är en av de mest effektiva åtgärderna en företagare kan vidta för att säkerställa att verksamheten överlever en skilsmässa eller ett dödsfall. Denna genomgång beskriver hur äktenskapsförordet samspelar med bolagsordning, aktieägaravtal och försäkringslösningar – och varför enbart ett äktenskapsförord sällan ger ett heltäckande skydd. Framställningen behandlar endast aktiebolag; för enskild näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag gäller delvis andra rättsliga ramar som inte behandlas här.

Företagsvärdering vid bodelning – metoder, värderingstidpunkt och praxis

Företagsvärdering vid bodelning är en av de mest komplicerade frågorna i samband med äktenskapsskillnad. Värdet av ett aktiebolag eller en enskild firma kan snabbt överstiga makarnas övriga tillgångar tillsammans, och en felaktig värdering får ofta direkta konsekvenser för hur mycket den ena maken behöver lösa ut den andra med. Denna genomgång behandlar de centrala värderingsmetoderna, värderingstidpunkten, hanteringen av latent skatt och de viktigaste avgörandena från Högsta domstolen.

Arvsavsägelse – formkrav och rättsverkan

En arvsavsägelse innebär att en arvinge redan under arvlåtarens livstid avsäger sig sin framtida rätt till arv. Institutet regleras i 17 kap. 2 § ärvdabalken (ÄB) och har stora praktiska konsekvenser, inte minst eftersom verkan i normalfallet sträcker sig även till den avsägandes avkomlingar. Denna artikel ger en samlad genomgång av arvsavsägelsens rekvisit, formkrav och rättsverkan, samt belyser gränsdragningen mot arvsavstående och arvsöverlåtelse.

Godkännande av testamente – rättsverkan och formkrav

Ett godkännande av testamente är en av de viktigaste rättshandlingar en arvinge kan företa efter en anhörigs bortgång. Denna artikel ger en pedagogisk och juridiskt korrekt genomgång av reglerna i 14 kap. ärvdabalken om delgivning, godkännande och klander av testamente, med särskilt fokus på godkännandets rättsverkan, formkrav och förhållande till bröstarvinges rätt till laglott.

Möjligt att avtala bort hemvistprincipen