Hemvistprincipen är ett grundläggande begrepp inom den internationella privaträtten och innebär att en persons hemvist är avgörande för vilka regler som ska tillämpas i en viss situation. Har en person hemvist i till exempel Tyskland ska enligt hemvistprincipen tysk rätt tillämpas. Detta gäller oavsett vilken nationalitet som personen har.
Hemvistprincipen förekommer i ett antal olika lagar inom den internationella privaträtten. Ett exempel är inom arvsrätten där det i artikel 21 arvsförordningen (EU nr 650/2012) stadgas att “om inte annat anges i denna förordning ska den lag som är tillämplig på arvet i dess helhet vara lagen i den stat där den avlidne hade hemvist vid sin död“.
Möjligt att avtala bort hemvistprincipen
Ofta finns det bestämmelser som gör det möjligt att “avtala bort” hemvistprincipen. Ett exempel är den ovan nämnda arvsförordningen som gör det möjligt för dig att välja lagen i det land där du är medborgare i stället för hemvistlandets lag. Är du svensk medborgare, men med hemvist i till exempel Spanien eller Frankrike, kan du skriva ett testamente med en lagvalsklausul och på så sätt bestämma att svensk rätt ska tillämpas på arvet.
Motsvarande gäller för till exempel en italiensk medborgare som bor i Sverige. Hen kan välja att italiensk rätt ska tillämpas på arvet även om hen har hemvist i Sverige vid sin bortgång.
Alternativet till hemvistprincipen är nationalitetsprincipen. Denna princip innebär att det inte är personens hemvist som är avgörande för vilken lag som ska tillämpas utan personens nationalitet. Tidigare var nationalitetsprincipen den dominerande principen inom den internationella privaträtten. Idag baseras emellertid de flesta lagar och förordningar inom detta område på hemvistprincipen.
Hemvistprincipen inom andra rättsområden
Hemvistprincipen används även utanför den internationella privaträtten. Det kanske vanligaste exemplet är inom skatterätten där hemvistprincipen innebär att den som bor eller vistas i ett visst land betraktas som obegränsat skattskyldig i det landet för alla sina inkomster oavsett i vilket land som de uppkommer. Är du stadigvarande bosatt i Sverige är du enligt huvudregeln skattskyldig i Sverige även för de inkomster som du tjänar i andra länder än Sverige.




