Bodelning vid sambos död – 18 § sambolagen och samspelet med arvsrätten

1. Inledning

1.1 Bakgrund och syfte

När en sambo avlider hamnar den efterlevande sambon i en juridiskt mer utsatt position än en efterlevande make. Sambor saknar legal arvsrätt efter varandra. I stället är det en bodelning enligt sambolagen (2003:376) som tillsammans med ärvdabalkens (1958:637) arvsregler avgör hur den avlidnes och samboparets egendom ska fördelas mellan å ena sidan den efterlevande sambon och å andra sidan den avlidnes arvingar och eventuella testamentstagare.

Den centrala bestämmelsen är 18 § sambolagen, som inte bara klargör att endast den efterlevande sambon kan begära bodelning, utan också innehåller den så kallade lilla basbeloppsregeln – en skyddsregel som garanterar den efterlevande ett minimibelopp ur samboegendomen. Hur dessa regler samspelar med ärvdabalkens arvsordning, laglottsskyddet och bestämmelserna om förlust av arvsrätt är ofta avgörande för det praktiska utfallet.

Syftet med denna promemoria är att ge en pedagogisk genomgång av bodelning vid sambos död enligt 18 § sambolagen, med särskilt fokus på samspelet med arvsrätten.

1.2 Disposition

I avsnitt 2 behandlas sambolagens grundkonstruktion och förhållandet till äktenskapsbalkens regler. Avsnitt 3 går igenom de centrala förutsättningarna för bodelning vid dödsfall – framställan, begränsning till efterlevande sambo och tidsfrister. I avsnitt 4 analyseras lilla basbeloppsregeln i 18 § andra stycket. Avsnitt 5 behandlar processuella och beräkningstekniska frågor, däribland skuldavräkning och övertagande av bostad. Avsnitt 6 fokuserar på samspelet med ärvdabalkens regler om arv, testamente, laglott och förlust av rätt till arv. Promemorian avslutas med sammanfattning och praktiska reflektioner i avsnitt 7.

2. Sambolagens systematik och förhållande till äktenskapsbalken

2.1 Grundregeln: ingen automatisk bodelning, ingen arvsrätt

Enligt 1 § sambolagen avses med sambor två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. När ett samboförhållande upphör genom att en sambo avlider gäller, som vid separation, att samboegendomen ska fördelas genom bodelning endast om en bodelning begärs (8 § första stycket sambolagen). Vid dödsfall är det bara den efterlevande sambon som kan framställa en sådan begäran (18 § första stycket sambolagen). Den avlidnes arvingar har alltså ingen rätt att kräva bodelning.

Sambor saknar legal arvsrätt efter varandra. Den avlidnes kvarlåtenskap fördelas i stället enligt arvsordningen i 2 kap. ärvdabalken (ÄB), om inte något annat följer av testamente. Detta är den kanske mest praktiskt betydelsefulla skillnaden mot äktenskapet, där den efterlevande maken enligt 3 kap. 1 § ÄB har en stark arvsrätt med fri förfoganderätt.

2.2 Syfte och funktion

Sambolagens grundläggande syfte är att ge ett minimiskydd åt den ekonomiskt svagare sambon vid förhållandets upphörande. Reglerna är därmed inte tänkta att jämställa sambor med makar (jfr prop. 2002/03:80 s. 27 f.). Sambolagens minimikaraktär framhålls återkommande i förarbeten och praxis. Samtidigt visar NJA 2022 s. 858 att lagens syfte att möjliggöra delning av de värden som byggts upp inom ramen för det gemensamma hemmet kan medföra att egendom som fått ny ekonomisk karaktär under samboförhållandet – exempelvis en hyresrätt som ombildats till bostadsrätt – anses utgöra samboegendom.

2.3 Systematisk placering

Bodelningsreglerna i sambolagen utgör endast en av flera möjliga kanaler för förmögenhetsöverföring vid en sambos död. Vid sidan av bodelningen kan kvarlåtenskapen delas ut enligt arvsordningen i 2 kap. ÄB, fördelas genom testamente enligt 9–11 kap. ÄB, eller övergå genom förmånstagarförordnande i livförsäkring enligt 14 kap. försäkringsavtalslagen (2005:104). En heltäckande bedömning vid en sambos död måste därför alltid göras i alla dessa dimensioner samtidigt.

3. Förutsättningar för bodelning vid sambos död

Tre grundläggande förutsättningar måste vara uppfyllda för att en bodelning enligt 18 § sambolagen ska komma till stånd:

• Det ska ha förelegat ett samboförhållande i sambolagens mening.
• Den efterlevande sambon ska aktivt ha begärt bodelning.
• Begäran ska ha framställts inom rätt tid, dvs. senast vid bouppteckningsförrättningen.

3.1 Samboförhållandets existens och upphörande

Att ett samboförhållande har förelegat är en grundläggande förutsättning. Att förhållandet upphör genom dödsfallet följer direkt av 2 § sambolagen. Frågan om när ett samboförhållande har upphört kan i andra sammanhang vara svårbedömd. Frågan behandlades av Högsta domstolen i NJA 2025 s. 262, ”Samborna i Unbyn”. Domstolen slog där fast att regleringen i 2 § sambolagen är avsedd att vara i princip uttömmande och ska tillämpas strikt. Ett samboförhållande upphör när samborna ingår äktenskap, flyttar isär, någon avlider eller när en sambo vidtar någon av de rättshandlingar som anges i 2 § andra stycket, t.ex. ansöker om bodelningsförrättare. Det är inte tillräckligt att samborna inför varandra eller utomstående förklarar förhållandet avslutat. Vid dödsfall är detta sällan ett problem, men kan i undantagsfall få betydelse om förhållandet i praktiken upphört före dödsfallet utan att någon av de omständigheter som lagen anger inträffat.

3.2 Endast efterlevande sambon kan begära bodelning

Av 18 § första stycket sambolagen framgår att rätten att begära bodelning vid dödsfall endast tillkommer den efterlevande sambon. Vid dödsfall kan dödsboet alltså inte tvinga fram en bodelning, vilket skiljer sig från situationen vid äktenskapsskillnad där 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB) ger båda makarna rätt att kräva bodelning.

Bestämmelsen är en uttrycklig skyddsregel för den efterlevande. Skälet är att en bodelning inte alltid är till den efterlevandes fördel – om hen äger mer samboegendom än den avlidne kan en hälftendelning innebära att en del av den egna egendomen tillfaller dödsboet och därmed den avlidnes arvingar.

3.3 Tidsfristen – framställan vid bouppteckningsförrättningen

Begäran om bodelning ska framställas senast vid bouppteckningsförrättningen (8 § andra stycket sambolagen). Detta är en avsevärt kortare frist än den ettårsfrist som gäller vid separation. Bouppteckningen ska som huvudregel förrättas inom tre månader från dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB), men Skatteverket kan medge anstånd. Fristen för bodelningsbegäran är formellt knuten till den faktiska bouppteckningsförrättningen, vilket i praktiken ofta innebär en kort frist men inte alltid exakt tre månader.

Begäran behöver inte vara skriftlig och inget formkrav uppställs i lagen, men höga krav på tydlighet ställs av rättspraxis. I NJA 2008 s. 49 – som direkt avsåg ettårsfristen vid samboseparation enligt 8 § andra stycket sambolagen – framhöll Högsta domstolen att en begäran om bodelning måste vara så tydlig att mottagaren inser eller borde ha insett att den innefattar ett rättsligt anspråk på en formaliserad fördelning av samboegendom enligt sambolagen. Principen om tydlighet bör tillämpas analogt även när fristen är knuten till bouppteckningsförrättningen. Av bevishänsyn bör begäran därför framgå av bouppteckningen, antingen genom att en separat handling fogas till bouppteckningen eller genom att den efterlevande intygar att begäran har framställts.

3.4 Förlust av rätt till bodelning

Den efterlevande sambon kan i vissa fall förlora sin rätt att tillgodogöra sig den avlidnes samboegendom. Av 18 § tredje stycket sambolagen framgår att 15 kap. 1 och 3 §§ ÄB om förlust av rätt till arv ska tillämpas även på sambons rätt att vid bodelning få del i den avlidnes egendom. Den som genom uppsåtlig brottslig gärning orsakat sambons död förlorar därmed inte bara eventuell testamentsenlig arvsrätt, utan också rätten att tillgodogöra sig den avlidnes andel i samboegendomen.

4. Lilla basbeloppsregeln (18 § andra stycket)

4.1 Regelns innebörd

I 18 § andra stycket sambolagen finns den så kallade lilla basbeloppsregeln. Bestämmelsen lyder:

Om ett samboförhållande upphör till följd av att en sambo avlider, har den efterlevande sambon rätt att vid fördelning av samboegendomen som sin andel alltid få ut så mycket av den behållna egendomen efter avdrag för skulder, i den mån den räcker, att det motsvarar två gånger det vid tiden för dödsfallet gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

Regeln innebär att den efterlevande sambon vid fördelningen av samboegendomen alltid har rätt till ett belopp motsvarande två prisbasbelopp, förutsatt att samboegendomen räcker. För 2026 uppgår prisbasbeloppet till 59 200 kr, vilket innebär att skyddsbeloppet är 118 400 kr.

4.2 En bodelningsregel – inte en arvsregel

En central skillnad mellan lilla basbeloppsregeln och den motsvarande regeln för makar i 3 kap. 1 § andra stycket ÄB (fyra prisbasbelopp) är att sambolagens regel är en bodelningsregel, medan makarnas regel är en arvsrättslig bestämmelse. Detta får två viktiga konsekvenser.

För det första krävs att den efterlevande sambon faktiskt har begärt bodelning – utan en sådan begäran tillämpas regeln överhuvudtaget inte. För det andra erhåller den efterlevande egendomen med full äganderätt, inte med fri förfoganderätt. Det innebär att någon efterarvsrätt för den avlidnes arvingar inte uppkommer, och att den efterlevande fritt kan testamentera bort egendomen (jfr Brattström & Singer, Rätt arv – Fördelning av kvarlåtenskap, senaste uppl.).

4.3 Endast samboegendom – ingen hänsyn till övrig egendom

Lilla basbeloppsregeln tar enbart sikte på samboegendomen enligt 3 § sambolagen. Vid beräkningen av om den efterlevande når upp till två prisbasbelopp tas ingen hänsyn till den efterlevandes övriga tillgångar eller till den avlidnes enskilda egendom. Detta skiljer sig från makarnas basbeloppsregel, där den efterlevande makens egendom ska räknas in i prövningen av om fyra prisbasbelopp uppnås.

Om samboegendomen inte räcker till två prisbasbelopp får den efterlevande nöja sig med vad som finns. Den avlidnes enskilda egendom eller övriga tillgångar (t.ex. banktillgodohavanden som inte utgör samboegendom) kan alltså inte tas i anspråk genom regeln. Detta gör skyddet betydligt svagare än motsvarande regel för makar.

5. Beräkningstekniska och processuella frågor

5.1 Vad utgör samboegendom?

Av 3 § sambolagen följer att endast sambors gemensamma bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning utgör samboegendom. Egendom som en sambo förvärvat före samlevnaden och utan syfte att användas gemensamt faller normalt utanför, liksom egendom som anskaffats huvudsakligen för fritidsändamål (7 § sambolagen). Inte heller egendom som erhållits genom gåva, arv eller testamente med villkor om att den ska vara mottagarens enskilda egendom ingår (4 § sambolagen).

Det centrala rekvisitet ”för gemensam användning” har preciserats i flera vägledande avgöranden. I NJA 1997 s. 227 fastslog Högsta domstolen att en gåva av andel i en fastighet som givaren ensam ägt redan före samboförhållandet inte gjorde fastigheten till samboegendom, även om samborna avsåg att flytta dit. I NJA 2004 s. 542 nådde HD samma slutsats avseende en tillbyggnad till en fastighet som ena sambon ägde sedan tidigare.

Den nyare praxisen har dock tagit en mer dynamisk syn när bostadens upplåtelseform förändras. I det centrala avgörandet NJA 2022 s. 858 slog HD fast att en hyresrätt som sambor bodde i, och som ena sambon ombildade till bostadsrätt under samboförhållandet, blev samboegendom genom ombildningen. HD framhöll att förvärvet av bostadsrätten utgjorde förvärv av en ny ekonomisk tillgång, eftersom hyresrätten inte representerade något ekonomiskt värde, medan bostadsrätten gjorde det. Den närbesläktade frågan om dold samäganderätt hade tidigare prövats i NJA 2013 s. 242, där domstolen fann att enbart ekonomiskt bidrag från den ena sambon vid ombildningen inte i sig grundade dold samäganderätt.

5.2 Skuldavräkning

Av 13 § sambolagen följer att skulder som är hänförliga till samboegendomen i första hand ska avräknas mot sådan egendom. Skulder som inte är hänförliga till samboegendomen ska i princip täckas av annan egendom som tillhör sambon, och kan få betydelse för samboegendomen endast i den mån sådan annan egendom inte räcker. I praktiken kan en bodelningsförrättare behöva en bredare bild av sambornas tillgångar och skulder för att kunna bedöma bl.a. skuldavräkning och jämkning, jfr NJA 2013 s. 602 där HD behandlade omfattningen av sambors uppgiftsskyldighet och möjligheten till vitesföreläggande inom ramen för en bodelningsförrättning.

5.3 Övertagande av bostad och bohag

Enligt 16–17 §§ sambolagen kan den efterlevande sambon vid lottläggningen tilldelas den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget i avräkning på sin lott, om hen bäst behöver egendomen och övertagandet med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Om bostadens värde överstiger den efterlevandes lott måste hen ersätta dödsboet för mellanskillnaden – något som i praktiken kan kräva belåning eller försäljning av annan egendom.

Utöver reglerna om lottläggning i 16–17 §§ finns en särskild övertaganderegel i 22 § sambolagen. Den kan aktualiseras när en gemensam bostad som innehas med hyresrätt eller bostadsrätt inte utgör samboegendom – exempelvis därför att bostaden innehades redan före samboförhållandet eller anskaffades i annat syfte än för gemensam användning. Vid en sambos död är det endast den efterlevande sambon som kan göra gällande en sådan rätt mot dödsboet. Förutsättningarna är restriktiva: den efterlevande måste bäst behöva bostaden och övertagandet ska vara skäligt. Om samborna inte hade gemensamma barn krävs dessutom synnerliga skäl. Bestämmelsen är därmed i praktiken en undantagsregel, men den kan vara avgörande i fall där den efterlevande har ett starkt behov av att bo kvar trots att bostaden inte ingår i bodelningen.

5.4 Bodelningsförrättare

Vid dödsfall är det enligt 18 § första stycket sambolagen endast den efterlevande sambon som kan begära bodelning. Om den efterlevande har framställt en sådan begäran men parterna inte kan enas om bodelningens genomförande, kan frågan behöva hanteras genom en bodelningsförrättare enligt 26 § sambolagen jämförd med 17 kap. 1 § ÄktB. I NJA 2020 s. 675 klargjorde Högsta domstolen att domstolens prövning i ett ärende om förordnande av bodelningsförrättare är summarisk – det ankommer på bodelningsförrättaren, inte tingsrätten, att avgöra om viss egendom utgör samboegendom och om en bodelning materiellt sett behövs.

6. Samspelet med arvsrätten

6.1 Bodelning föregår arvskifte

Bodelningen ska genomföras före arvskiftet. Först när samboegendomen har fördelats mellan den efterlevande sambon och dödsboet kan kvarlåtenskapen efter den avlidne fastställas. Det belopp som tillfaller dödsboet vid bodelningen utgör tillsammans med den avlidnes övriga tillgångar – enskild egendom, kapital, livförsäkringar utan förmånstagarförordnande m.m. – kvarlåtenskapen som ska fördelas enligt 2 kap. ÄB eller testamente.

6.2 Testamente till efterlevande sambo och laglottsskyddet

Eftersom sambor saknar legal arvsrätt är testamente det centrala instrumentet för att tillförsäkra den efterlevande en mer omfattande del av kvarlåtenskapen. Här inträder dock laglottsskyddet i 7 kap. 1 § ÄB. Av lagrummet följer att hälften av en bröstarvinges arvslott utgör laglott och att denna inte kan testamenteras bort.

Om den avlidne sambon har testamenterat egendom till den efterlevande på ett sätt som inkräktar på en bröstarvinges laglott, kan bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB. Sådan jämkning måste begäras inom sex månader från det att bröstarvingen tagit del av testamentet, annars är jämkningsrätten förlorad.

6.3 Förstärkt laglottsskydd och gåvor till sambon

Bröstarvingar kan i vissa fall även angripa gåvor som arvlåtaren under sin livstid har gett till sambon, om gåvan är att likställa med testamente. Det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap. 4 § ÄB ger då bröstarvingen rätt att kräva att gåvans värde läggs till kvarlåtenskapen vid laglottsberäkningen. Talan om återgång eller utgivande av ersättning ska väckas inom ett år från bouppteckningens avslutande – en kort preskriptionstid som ofta missas i praktiken.

6.4 Förlust av rätt att tillgodogöra sig egendom

Som påpekats i avsnitt 3.4 medför 18 § tredje stycket sambolagen att 15 kap. 1 och 3 §§ ÄB ska tillämpas även vid bodelning. En sambo som genom uppsåtlig brottslig gärning orsakat den andra sambons död förlorar därmed inte bara sin testamentsenliga rätt enligt 15 kap. 1 § ÄB, utan kan inte heller tillgodogöra sig den avlidnes andel av samboegendomen. Bodelning kan dock ändå ske, och den efterlevande får då i regel sin egen andel men inte mer.

6.5 Förmånstagarförordnanden och försäkringar

Belopp som utfaller på en livförsäkring med förmånstagarförordnande till sambon ingår enligt 14 kap. 7 § försäkringsavtalslagen som huvudregel inte i kvarlåtenskapen. Bröstarvingar och andra personer som omfattas av jämkningsreglerna i försäkringsavtalslagen kan dock i vissa fall få jämkning av ett förmånstagarförordnande om utfallet framstår som oskäligt – något som Högsta domstolen prövade redan i NJA 1975 s. 302. Frågan har beröringspunkter med laglottsskyddet men bör hållas isär från den vanliga jämkningen av testamente enligt 7 kap. 3 § ÄB. Frågan om huruvida ett förmånstagarförordnande till sambo upphör när samboendet upphör har behandlats i NJA 1999 s. 117.

7. Sammanfattning och avslutande reflektioner

Bodelning vid sambos död enligt 18 § sambolagen är en bestämmelse av begränsad räckvidd jämfört med makarnas regelverk. Den efterlevande sambon har ingen automatisk arvsrätt, och bodelning sker bara om hen aktivt begär det senast vid bouppteckningsförrättningen. Lilla basbeloppsregeln ger ett minimiskydd om två prisbasbelopp, men endast i den mån samboegendomen räcker.

De praktiska huvudpunkterna att minnas är följande: (i) Endast den efterlevande sambon kan begära bodelning vid dödsfall, och beslutet att begära – eller avstå från – bodelning bör analyseras noggrant innan bouppteckningsförrättningen, eftersom utfallet inte sällan är till den efterlevandes nackdel. (ii) Bodelningsbegäran måste vara tydlig och bör dokumenteras i bouppteckningen. (iii) Lilla basbeloppsregeln är en bodelningsregel, inte en arvsregel, vilket innebär full äganderätt och frånvaro av efterarv. (iv) Sambor saknar legal arvsrätt – testamente är därför nödvändigt om den efterlevande ska tillförsäkras mer än bodelningens utfall, men laglottsskyddet i 7 kap. 1 § ÄB sätter en yttre gräns. (v) Vid större livstidsgåvor till sambon bör 7 kap. 4 § ÄB och dess ettåriga preskription alltid kontrolleras.

Avslutningsvis kan konstateras att samboinstitutet, trots flera reformer och en omfattande rättsutveckling, fortfarande lämnar den efterlevande sambon i en svagare position än efterlevande make. För praktiskt verksamma jurister är det därför avgörande att tidigt informera sambor om regelverkets begränsningar och om behovet av testamente, samboavtal och eventuella livförsäkringar för att uppnå avsedd ekonomisk trygghet vid dödsfall. Lagstiftaren har valt att begränsa skyddet i samboförhållandet just för att markera skillnaden mot äktenskapet, och denna skillnad kan i många fall få ingripande konsekvenser för den efterlevande.

Källor

Författningar

• Sambolagen (2003:376), särskilt 1–4, 8, 13, 16–18, 22 och 26 §§.
• Ärvdabalken (1958:637), särskilt 2 kap., 3 kap. 1 §, 7 kap. 1, 3 och 4 §§, 14 kap. 5 § samt 15 kap. 1 och 3 §§.
• Äktenskapsbalken (1987:230), särskilt 9 kap. 1 § och 17 kap. 1 §.
• Försäkringsavtalslagen (2005:104), särskilt 14 kap. 7 §.
• Socialförsäkringsbalken (2010:110), 2 kap. 6 och 7 §§ (prisbasbelopp).

Förarbeten

• Prop. 2002/03:80 Ny sambolag.
• SOU 1999:104 Nya samboregler.
• Prop. 1986/87:1 Om äktenskapsbalk m.m.

Rättsfall

• NJA 1975 s. 302 (livförsäkring och laglottsskydd)
• NJA 1997 s. 227 (gåva av andel i fastighet inför samboförhållande – ej samboegendom)
• NJA 1999 s. 117 (förmånstagarförordnande till sambo efter samboendets upphörande)
• NJA 2004 s. 542 (tillbyggnad till befintlig fastighet – ej samboegendom)
• NJA 2008 s. 49 (krav på tydlighet vid begäran om bodelning – ettårsfristen vid separation)
• NJA 2013 s. 242 (dold samäganderätt vid ombildning hyresrätt till bostadsrätt)
• NJA 2013 s. 602 (sambors uppgiftsskyldighet och vitesföreläggande inom bodelningsförrättning)
• NJA 2020 s. 675 (bodelningsförrättarens prövningsskyldighet)
• NJA 2022 s. 858 (ombildning hyresrätt till bostadsrätt under samboförhållande blir samboegendom)
• NJA 2025 s. 262, ”Samborna i Unbyn” (strikt tillämpning av 2 § sambolagen om samboförhållandets upphörande)

Litteratur

• Agell, A. & Brattström, M., Äktenskap Samboende Partnerskap, senaste uppl., Iustus förlag.
• Brattström, M. & Singer, A., Rätt arv – Fördelning av kvarlåtenskap, senaste uppl., Iustus förlag.
• Eriksson, A., Den nya familjerätten, senaste uppl., Norstedts Juridik.
• Lind, G., Sambolagen m.m. – En kommentar, senaste uppl., Norstedts Juridik.
• Teleman, Ö., Bodelning under äktenskap och vid skilsmässa, senaste uppl., Norstedts Juridik.
• Walleng, K., Att leva som sambo, Iustus förlag.